Bias

0
2182

Bias har möjligen sitt ursprung i ett grekiskt ord som senare via latinet kommit in i spanskan (katalanskan) och blivit ett vanligt ord i engelskan för skevhet, snedhet, vinkling, partiskhet, jäv. Eng: bias [?ba??s] används i sina olika former som substantiv, verb, adjektiv (biased) och adverb (biasedly) ‘på ett vinklat sätt’. På svenska förekommer pluralisformen ”biaser” för vad man betecknar som ”olika former av bias”.

I beteendevetenskapliga framställningar har bias och biased följande betydelser:

Partiskhet, förutfattad mening, fördom, vinkling, så kallad kognitiv bias (eng: cognitiv bias, pluralis: cognitive biases.)

Benägenhet, böjelse.

Partisk förhandsinställning.

Metodfel inom vetenskap i betydelsen snedvridning av forskningsresultat eller slutsatser till följd av mer eller mindre oavsiktliga fel i uppläggning eller genomförande av en undersökning, fel som kan ha sin grund i forskarens förutfattade mening eller önskemål om att resultaten ska stämma med viss teori eller vissa hypoteser. Eftersom risken för bias är relativt stor, måste forskare vid publicering av vetenskapliga artiklar ange om det föreligger jäv i deras forskning, till exempel bindning till ekonomiska intressen eller på grund av prestigebias.

Sned om en frekvensfördelning (eng: biased frequency distribution).

Snedvriden. Metodfel i en vetenskaplig studie av sådant slag att det kan påverka uppläggning (design) av studien, urval av till exempel försökspersoner eller tolkning av data.

Skevhet. I ämnet statistik innebär detta att en frekvensfördelning antingen har en koncentration av värden på vänstersidan, s k positiv skevhet, eller en koncentration av värden till höger om medelvärdet, s k negativ skevhet. Det anses alltså skevt på ett positivt sätt när kurvan är utdragen åt vänster och negativt när den är utdragen åt höger på fördelningen. (Positiv och negativ är här rent matematiska begrepp och har ingen värdeladdning.)

Relaterade sökord: kognitiv dissonans, efterklokhet, falsk konsensus, kognitiv förvrängning, förvrängt tänkande.

Källa: Psykologiguiden

Previous articleTusen år i Lappmarken
Next articleChockerande fakta om Wikipedia
Börje Peratt
Börje Peratt, filmare, författare, journalist, musikskapare, bildmakare och har verkat som producent på Sveriges Radio och regissör på Sveriges Television. Yrkesutbildad vid Dramatiska Institutet. Han har också producerat samhällsinformation och utbildningsfilmer inom medicin och sjukvård för landsting, sjukhus samt om doping för Riksidrottsförbundet, Olympiska kommittén och Dopingkommissionen. Peratt har en beteendevetenskaplig akademisk bakgrund med fil mag i pedagogik och fil kand i psykologi. Forskningsintresse- "Om medvetandets uppkomst".

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.