Leif G W Persson: ”Jag har en seriös gudstro”

I samband med en intervju kring sin nya bok om ett terroristattentat, Bombmakaren och hans kvinna, berättar Leif GW Persson om sin gudstro.

TEXT av KERSTI WISTRAND

Leif GW Persson, professor emeritus i kriminologi, intervjuades tidigare i år (2015) av gamle vännen Hasse Ahro i TV-programmet Sommargästen. Han berättar om hur han tvingades skriva en bok på grund av att han blev retad av Jan Guillou. För att hävda sig sa han att han höll på att skriva boken, vilket inte var med sanningen överensstämmande. Nåja, det hela ledde till att denna bok bara måste skrivas. Tiden har gått och nu ligger den tionde romanen på disken. Dess titel blev ”Bombmakaren och hans kvinna” och handlar om en mycket begåvad kvinna som arbetar i en ledande position vid svenska säkerhetspolisen. Militanta islamska terrorister planerar ett attentat mot kungafamiljen på nationaldagen.

Kan Leif GW Persson skriva ur kvinnligt perspektiv? Jo då, han har tre äktenskap bakom sig och fyra döttrar, så han saknar inte erfarenhet. Dessutom har han stor erfarenhet av terrorism, bokens tema. Idag har mer än 100 svenska män och mellan 30 och 100 svenska kvinnor rest ned till IS, berättar han. Frågan ligger på övre delen av SÄPOs agenda. Kolossalt mycken information växlas mellan olika länders säkerhetstjänster och Leif GW Persson har noga koll på terrorister från olika platser. Integrationen i det svenska samhället är viktig för att motverka rekrytering och terroristceller.

– Det finns en viss mediabild av dig att du har ett väldigt gott självförtroende. Jag känner dig väl sedan vi träffats första gången 1998, och jag vet att du har hjälpt ganska många människor, som står i tacksamhetsskuld till dig. Det kanske inte är en sida hos dig som är så känd i media? frågar Hasse Ahro.
– Nej, jag gör inget väsen av det faktiskt. Det är en viktig del av mitt liv. Ibland har jag tänkt att öppna en detektivbyrå för att hjälpa personer i knipa, men det har inte blivit av ännu. När jag skrev den här boken och hade manusstopp och det gällde en hel del pengar för mig, var det en sådan människa som hörde av sig. Jag avsatte en hel månad för honom. Först tänkte jag att jag inte hade tid, men så tänkte jag att så här kan jag ju inte göra. Jag hjälpte honom alltså att lösa sina problem. Det heter ju också: ”Man kan ingenting ta med sig dit man går!”
– Ja, jag vet att du tycker om att lyssna på andlig musik. Är du troende?
– Jag har en seriös gudstro, svarar Leif GW Persson allvarligt och med eftertryck. Det är det glada budskapet. Jag kan ju inte säga att jag vet, men eftersom jag är fri att välja, så väljer jag gärna det för det är mycket trevligare än alternativet. Det känns trösterikt på något sätt. Det är viktigt, menar jag. Jag blir lite sur på dem som tycker man är en fåne och att det inte ligger i tiden att tro på det här viset och då tänker jag så här: `Hur vet dom det då? Att dom har rätt och jag har fel? Det vet dom naturligtvis inte.´ Jag ser inget förnuftsvidrigt i att tro på Gud. Det är ju inte så att jag låter det påverka min vardag men annars har jag det på det personliga planet och då är det till en stor hjälp. Det är ingen tvekan om det!

Hela intervju finns att lyssna till på LÄNKEN

Kersti Wistrand