Hjärtats intelligens

Konferensen ”Toward a Science of Consciousness 2014” ägde rum 21-26 april i Tuscon, Arizona. Kersti Wistrand, som var där, har valt ut den föreläsning som hon blev mest fascinerad av: den kvinnliga professorn med.dr. Amna al Faki från Sudan, som talade om sin forskning kring hjärtats nyupptäckta neuron och hjärtats häpnadsväckande intelligens.

Text: Kersti Wistrand

När jag vid några tillfällen fått frågan om vad jag ansåg om denna stora internationella konferens som företräder forskning kring medvetandet, svarar jag att mångt och mycket var ganska svårt att förstå. En hel del specialiserade vetenskapsmän skulle på 30 – 60 minuter berätta om sin forskning, som handlade om hjärnan och medvetandet med redovisade försök (ibland råttor) med kontrollgrupper och statistik eller avancerad teknologi. Andra forskare talade om fysik med bl.a. kvantfysiska tolkningar av medvetandet och tillvaron. Mycken ämnesterminologi, många undersökningar med siffror och tabeller på snabba power pointpresentationer, många materialistiska tolkningsmodeller och övervägande manliga forskare.

Desto mer kände jag mig hemma med den kvinnliga forskaren/läkaren Amna al Fakis presentation av hjärtats intelligens. Det tilltalade mig som kvinna och här fann jag guldkorn som stärkte min syn på den villkorslösa kärleken som grund för tillvaron och något som jag förknippar med barnafödandet och moderskärleken, när den fungerar som bäst.
I denna artikel vill jag presentera al Fakis teorier i en kort, lättsmält form, där jag tar bort alla forskningsresultat. Men först kommer jag att ge en liten historik över hjärtat som kärlekens och vishetens säte.

Historik över hjärtats betydelse inom (religions)historien

När Aristoteles i antika Grekland undersökte befruktade hönsägg fann han att ett av de första organen som bildades var just hjärtat (inte hjärnan), som började pulsera på den tredje dagen. Hjärtat var livets centrum. Släcktes det upphörde den fortsatta utvecklingen av livet i ägget. Amna al Faki har funnit att det sista som dör i människan på cellnivå inte är hjärnan utan hjärtat.

Mystikerna

Hos mystikerna har alltid hjärtats kärlek och vishet framhävts. Det finns många andliga övningar där bön, andning och hjärtslag sammankopplas för att uppnå den villkorslösa kärleken, den innersta grunden för hela tillvaron. Dit hör den s.k. Jesusbönen ”Herre Jesus Krist, förbarma dig över mig” som upprepas gång på gång.

I Västeuropa lade kyrkofäderna vikt vid den intellektuella sidan och utvecklade dogmer inom kyrkans ram, medan den östliga delen av kristendomen höll fast vid teologin som byggande på andliga övningar och upplevelser. En fysiskt-andlig disciplin kallad hesykasm lever fortfarande kvar inom delar av den ortodoxa kristenheten.  Den kan liknas vid yogan och har andningsövningar, en del mycket avancerade och hemlighållna på grund av sina omfattande verkningar i kroppen. Jag har själv kommit i kontakt med detta genom ryska vänner.

Hesykasmen beskriver Gud som ett stort kärleksfullt ljus med vishet, något som man når kontakt med  i sitt hjärtat när medvetandet transcenderat till djupare mystiska nivåer.
Nicephorus (1295 – 1359), en av de stora instruktörerna inom hesykasmen. sade: ”Du vet att du andas in och ut, endast på grund av ditt hjärta… Du ska veta att människans förnuft finns i hjärtat. Det är i hjärtat vi talar och fattar beslut även när våra läppar är slutna. Så sitt ner, koncentrera dig och drag in ditt sinne i näsborrarna, andningens port till hjärtat. Låt andetaget gå ned till hjärtat med din viljas hjälp och väl där nere i hjärtat uttalar du orden ´Herre Jesus Christ, förbarma dig över mig´ för att stänga ute ditt rationella tänkande. Upprepa det gång på gång och så småningom lyckas du öppna ditt hjärta. Denna övning lyfter dig och ger dig glädje och kärlek i vardagen.”

När man efter många års övning nått det mystiska stadiet i sitt medvetande, genomflödas sinnet av kunskap och kärlek, om än bara för en kort stund. Man lever inte längre utifrån egots snäva räckvidd utan från ett djupare nivå där man ser hela skapelsens samhörighet och kan tjäna sina medmänniskor från ett altruistiskt perspektiv. Dag Hammarskjölds liv och gärningar som beskrevs i en tidigare artikel, kan ses som exempel på detta.

Egypten
I det gamla Egypten togs hjärtat ur kroppen vid balsameringen. Det behandlades med särskild respekt och lades i ett speciellt kärl. Hjärtat ansågs representera inte bara känslor utan även tankar och personlighet. Egyptiska personers egenskaper beskrevs ofta i relation till hjärtat. En person som var girig hade ett ”sniket hjärta” medan den tålmodige hade ett ”uthålligt hjärta” (2).
Hjärtat stod för sanningen (máat), vishet, rättvisa och ordning i såväl samhället som i kosmos. Hjärtat måste vara i samklang med máat. Levde man ”rätt” stod man i samklang med kosmos. Efter döden ansåg egyptierna att hjärtat vägdes i en vågskål; i den andra vågskålen låg sanningen i form av en fjäder.

Ligger det något i det egyptiska tänkesättet? Ja, vi vet att hjärtslagen kan förändras när man inte talar sanning och att man t.o.m. kan börja svettas. Man kan också jämföra dagens hjärttransplantationer med rapporteringar om att den patient som fått det nya hjärtat, plötsligt uppvisar nya intressen och talanger, som motsvarar den tidigare donatorns.

Professor Amna al Fakis teorier

1994 gav professorerna i medicin J. Armour och J.Ardell (3) ut en omfattande bok i neurocardiologi. Där visar de på en ny upptäckt av ”den lilla hjärnan i hjärtat”: hjärtat har egna neuron, vilka bildar ett nätverk och är oberoende av centrala medulla i hjärnstammen, som kontrollerar hjärtat. Denna upptäckt fanns inte beskriven i litteraturen tidigare.

2009 presenterade professorn och med. dr. Amna al Faki en artikel med hypotesen att däggdjurens myocardium (mittenlagret i hjärtmuskeln) har en perception, uppfattningsförmåga, förlagd till hjärtat. Hon är först i världen att vetenskapligt beskriva hjärtat som ett sensoriskt varseblivande, kognitivt organ (2009, Medical Hypothesis). Dessutom menar hon att hjärtat spelar en fundamental roll i medvetna upplevelser och medvetna handlingar, ja, att det t.o.m. utför det första steget i dessa processer. Hjärtats nervsystem uppvisar både kort- och långtidsminnen.

Märkligt nog har dokumentärfilmaren David Malone i Skottland gjort ett program utan att nämna henne. Detta heter på svenska ”Hjärtat – en pump av känslor” och har visats i Kunskapskanalen. Filmen visar på en historik samt brittisk medicinsk forskning kring bl.a. känslors påverkan på människohjärtat samt forskning på neuron i råtthjärtan.  David Malone Youtube.

Al Faki föreläser om att det i hjärtats högra förmaksvägg finns 40.000 specialiserade sensoriska neuron som är involverade i information till hjärnan och att det är logiskt att tala om ”den lilla hjärnan i hjärtat”.  Tidigare har man talat om de två stora nerver som går från hjärnan till hjärtat och som kan påverka hjärtverksamheten genom att t.ex. höja eller sänka pulsen. Men det nya är att informationen även går från hjärtats neuron till hjärnan.

Al Faki går så långt att hon menar att medvetna handlingar och tillstånd produceras av hjärtats arbete såväl som hjärnans. Hjärnans energi beror av hjärtat. Hjärtat är inte en slav under hjärnan utan här sker ett ömsesidigt samarbete. Hjärtat är ett sensoriskt- motoriskt kognitivt organ vars nervsystem har en unik struktur och funktion som gör att hjärtat är det huvudsakliga kognitiva organet. Det är säte för viljan och spelar en grundläggande roll i människans och djurens medvetna uppförande och beslutar om våra avsikter, fria vilja och medvetna handlande, menar hon.

Det första hjärtslaget äger rum då vi som foster är tre veckor gamla. När vi dör har hjärtat slagit fyra biljoner slag i genomsnitt. Dess elektromagnetiska fält är 5 000 gånger starkare än det magnetfält som hjärnan producerar. Genom det elektromagnetiska fältet står vi i förbindelse med vår omgivning. Vi påverkar och påverkas. Al Fakis hypotes är att hjärtat på så vis är en port till vad andra forskare benämner transpersonella dimensioner och att vi under vissa omständigheter kan nå information därifrån.

Professorerna J. Armour och J.Ardell samt Amna al Fakis forskning är revolutionerande och är, om den stämmer, en mycket viktig upptäckt för vår syn på världen. I höst kommer antologin ”The Mysteries of Consciousness” ut på engelska. Redaktör är Ingrid Fredriksson. Hon har tillsammans med al Faki skrivit ett kapitel i boken. Det är svårt att se vem som bidragit med vad, vilket naturligtvis är missvisande ur al Fakis synvinkel. Så är t.ex. de kvantfysiska utläggningarna i kapitlet troligen tillagda av Fredriksson, eftersom jag aldrig har hört al Faki själv tala om kvantfysik. (Dr Jan Pilotti, Lars-Eric Uneståhl, Göte Andersson och Alf E. Sjöberg har även med var sitt kapitel i boken.)

Den praktiska betydelsen av al Fakis forskning

Professor al Faki visar på konsekvenserna av obalansen i världen: stora miljöproblem med smältande isar vid polerna och medföljande stora klimatsvängningar. Vad har gått fel i historien? Hon visar på hur intellektet har kommit att värderas högre än hjärtats intelligens, något som har skett speciellt i västvärldens historia, inte så mycket i österlandet, där vetenskap och religion är två sidor av samma mynt.
Under medeltiden bestraffade och t.o.m. avrättade katolska kyrkan vetenskapsmän som visade på naturlagar som inte överensstämde med kyrkans. Upplysningen kom som en motreaktion. Hjärnan och det rationella förnuftet tog över och hjärtat kunde inte försvara sig mot den rationella hjärnans triumf. Descartes  såg t.ex. hela skapelsen ur ett mekaniskt perspektiv, där människokroppen blev till en maskin och hjärtat en mekanisk pump.
Obalansen kom att visa sig i upptäcktsresornas tid – koloniseringen och den vite mannens maktstrukturer och utnyttjande av de erövrade ländernas råvaror. Industrialiseringen, slavhandeln och plundringen av jordens resurser, affärsmonopol, kapitalism: materialismens och egoismens segrar. Och idag: det inkännande hjärtat fortfarande förslavat av det kalla intellektet. Jorden ropar efter balans.

Jag äger naturligtvis inte tillräckliga kunskaper att bedöma den medicinska forskningen på området, men som kvinna känner jag mig hemma med vad Amna al Faki säger vid sidan av sin vetenskapliga presentation. Hon är i mina ögon en av de visa kvinnor, som skulle kunna ingå bland ”naturfolkens grandmothers”, vilket jag skrivit en artikel om tidigare: De tretton Grandmothers. Del IV. Jag hoppas hennes forskning blir spridd och återupprepad. Vill du ha mer fakta, så rekommenderas Ingrid Fredrikssons antologi ovan. Den kommer ut under hösten!

Kersti Wistrand

Källor:
1. Föreläsning av Amna al Faki under konferensen Toward a Science of Consciousness 2014
2.    Hjärtat en pump av känslor av dokumentärfilmaren David Malone
3.    https://www.youtube.com/watch?v=6bH8gQezrws
4.    Egna kunskaper i religionshistoria