Terry Evans utbildare och andlig ledare har skrivit en artikel ”Terry Evans – Vetenskap och andlighet” som tar upp problematiken med den intolerans som fortfarande florerar bland ett fåtal men högljudda element i det svenska samhället.
Terry Evans önskar en dialog om andlighet och att förmedla värdet av att bli medveten om känslans, emotionens betydelse. Tyvärr är det väl så att en del av dem han vänder sig till förnekar andlighet och saknar empati. Det hindrar inte att många andra finner artikeln viktig och rent av nödvändig. Artikeln är en något redigerad version.
TEXT: Terry Evans
Personligen tror jag att Albert Einstein erbjöd oss en väldigt värdefull nyckel när han sa: ”Vetenskap utan religion haltar. Religion utan vetenskap är blind.” Religion och vetenskap måste gå hand i hand.
Informationen jag får när jag arbetar som medium har sin egen frekvens, som är unik för mig liksom för varenda människa. Ingen människas sinne är det andra likt; varenda människa tar emot och uppfattar information olika.
En skeptiker som är fast i ett tänkesätt skulle naturligtvis inte kunna uppleva eller verifiera om vi har andekontakt eller ej, eller hur den delen av vårt sinne fungerar.
Om mänskligheten ska utvecklas anser jag att det är dags för vetenskap, andlighet och religion att samarbeta, vilket jag tidigare har nämnt. För att uppnå detta måste vi alla rannsaka oss själva och vårt tänkesätt, så att vi kollektivt kan ta ett steg ut i det okända och börja lära oss att bli mer känslomässigt ansvarsfulla.
Vi är ofta motvilliga till att ifrågasätta oss själva för att bli mer medvetna om vårt beteende. Vi vill inte gärna titta på hur vi uppför oss, moraliskt, vetenskapligt och andligt sett.
Om vi skulle vara villiga att göra detta, så skulle kanske mänskligheten kunna lära sig att skapa en kollektiv resurs, och därmed en möjlighet att bli mer känslomässigt medvetna. Då skulle vi kanske kunna lämna konflikter baserade på ego bakom oss eller sluta försöka bestämma vad som är rätt eller fel för vår omgivning, och istället göra det möjligt för oss att se individens eller gruppens resurs och potential som vi hittills inte varit fullt medvetna om.
Om det är möjligt att åstadkomma vet jag inte, men jag anser definitivt att det är värt att försöka, för jag är av åsikten att mänsklighetens framtid handlar om att bli mer känslomässigt öppna för vad andra människor med annorlunda värderingar eller tänkesätt kan bidra med. Därmed skulle vi stegvis kunna lära oss att bygga dessa broar, som en dag skulle kunna ge oss en möjlighet att skapa ett globalt nätverk, som inte är baserat på vem som har rätt eller fel, vem som är bäst eller vilka som utgör eliten. Det är möjligt att detta låter väldigt idealistiskt, men utan ideal vad har vi då att sträva mot?
Därför vill jag återgå till våra negativa skeptiker, man måste respektera att de har en annan åsikt. De har kunskap, liksom så många andra. Är det då inte bättre att använda denna resurs? Attack och försvar håller bara kvar mänsklighetens sinne på medeltidsnivå, känslomässigt sett.
Christer Sturmark är en stark förespråkare för att vetenskapen är viktig för vår framtid. I det avseendet håller jag fullständigt med honom, men vad är mänskligheten utan ett utvecklande medvetande? Jag anser att det är det väsentliga som kommer att hjälpa oss att finna en väg framåt, istället för att vara fångna i en föråldrad trosuppfattning som endast bidrar till att hämma. Om medium också tar till sig dessa synpunkter, inte bara våra motståndare, tror jag att vi skulle kunna skapa ett klimat av tolerans som måste finnas där innan dessa broar kan börja byggas.
Handlar inte andlighet trots allt om att omfamna mänskligheten? Handlar det inte om att tolerera individens tro? Handlar det inte om att dela vår kunskap och erfarenhet utan att vara rädd för att någon ska ta vårt syfte ifrån oss?
Det är därför som jag skulle vilja ha en öppen dialog med människor som har egna idéer om mänsklighetens framtid, människor som inte känner att de för att fungera måste tro att de är del av en elit och inte är beredda att lämna sin maktbas.
Min tro på andevärlden står fast, för när jag går in i mitt förändrade sinnestillstånd och vågar lyssna till informationen som kommer från en okänd plats i mitt sinne, fri från intellektets rationalitet, har det erbjudit mig nycklar som öppnat nya dörrar. Därmed har det fört mig i kontakt med en annan form av intelligens som inte kan förklaras logiskt. Det är denna del av det mänskliga sinnet som jag nu anser att det är dags att utforska närmare, för att se hur denna oändliga resurs kan utnyttjas. Förhoppningsvis kan vetenskapliga modeller en dag skapas, som i slutändan kommer att vara fördelaktiga för det mänskliga medvetandets utveckling.
Jag ser fram emot era kommentarer och att höra hur ni ser på framtiden, för framtiden kan endast börja här och nu.
Detta är vad jag menar med: Är det dags att utforska sinnets vetenskap?
/ Terry Evans
Terry Evans kursgård och hemsida
Terry Evans på TV4 ”Det Okända”
Artikel: Terry Evans ett framgångsrikt medium
Terry Evans på Facebook: Terry Evans vänner
Om medvetandet är fyllt av ett misstro/rädslosystem mot kroppen hamnar kroppen i en kramp och kan därmed inte läka. Placebostatus – en inre föreställning grundat på rädsla att inte duga pga. sin egen position och egenvärde i den sociala statushierarkin, utifrån förhållandet i ekonomisk och materiell standard. Begreppet pekar på, hur vi tänker om andras tankar om oss, skapar vår egen hälsa och livslängd.
• tillit råder när kroppen kan vara tillfreds när inget annat råder, allt annat är tilltro till olika mål
Detta kommunikativa fält som jag talar om är, i vår civilisation, ett outforskat fält, varför? Kyrka och naturvetenskapen skiljdes åt bestämde kyrkan att vetenskapen bara fick syssla med det materiella och kyrkan skulle åtnjuta immunitet i att ha hand om allt det själs-liga. På så sätt hamnade det kommunikativa i kläm. Vetenskapen var tvunget att bevisa allt och göra det till en produkt, annars stal de från kyrkans revir och det var inte godkänt.
• att vara en människa är att vara ett gästhem, där universum är ens handledare liv är självfött självfungerande, och det måste den hållning vara, i vilken vi låter livet leva
Kommunikationens effekt på kroppen kan inte bevisas vetenskapligt eftersom det är information i mellanrummet det handlar om och därmed hör det inte hemma i vetenskapen. Psykologin och psykoterapin rör sig i gränslandet men gör om allt sitt till en sorts produkt för att få fortsätta att höra hemma inom vetenskapen och ska slippa att ingå under religionen. Så blir atmosfärens fält mörkat och glömt.
Detta primärarbete som jag talar om, är inte psykoterapi utan placeboeffekt. Det handlar om närvaro här och nu, och om man är i den medvetenheten så blir kroppen glad och då producerar kroppen nya celler, eller tar obrukade celler i bruk och skickar med ’adresslappar’ och lagar trasiga celler.
• Vilken livsstil är jordmån för ett förhöjt medvetande ? Detta är huvudfrågan i alla existentiella läror. Svaret kanske kan förklara varför vi har så bråttom och varför är vi så lata ! Föräldrarnas påbud / förbud bemöts antigen med överaktivitet eller uppgivenhet.
Vi är isär kopplade rent fysiskt men det är bara en illusion, vi delar samma atmosfär och i den finns det så oändligt mycket information. Medvetandet har substans, det har tyngd och är fysiskt men samtidigt så är det kommunikation och det väger inget, det är metafysiskt och detta gör att det är paradoxalt.
Kommunikation, att göra gemensam, utifrån latinets communicare dvs inte bara informations-överföring. Vi som nu lever möter en märklig paradox. Som aldrig förr översvämmas vi av fragmentariska informationer via radio, Tv och satelliter. Men aldrig tidigare har vi haft så lite inre visshet om vår egen existens. Ju mer den objektiva sanningen ökar, desto mer minskar vår inre visshet.
Tack Anders för ditt inlägg som jag finner intressant och givande men väldigt många trådar som var och en för sig är en bok.
Uppmanar dig att skriva en artikel som vi kan publicera här på HK.
Jag vill ändå gärna kommentera innehållet och kanske utifrån ett annat perspektiv än ditt så det finns risk för missförstånd.
Du skriver: ”Kommunikationens effekt på kroppen kan inte bevisas vetenskapligt eftersom det är information i mellanrummet det handlar om och därmed hör det inte hemma i vetenskapen.” Freud med flera har ju studerat dess effekter på det omedvetna och även vilka effekter det kan ha på kroppen.
Kommunikationens emotionella effekter har studerats vetenskapligt utifrån perspektivet psykosociala faktorer (någon gång på 1970-talet). Här finns även intressanta studier på hypnos. Naturligtvis har kommunikationens effekt behandlats litterärt i årtusenden.
Placebo har varit föremål för studier innan man kallade det placebo. Placebo har sällan att göra med närvaro här och nu utan sker ofta på ett omedvetet plan. Det handlar snarare om tro, attityd och inställning vilket forskning så sent som 2013 ger belägg för.
Din teori om glada celler har jag försökt beskriva i min bok Succébo (2011) jag tror således att det finns ett annat kanske ursprungligare fenomen vars avsikt är att söka det gynnsamma. Det samverkar (enligt min teori) med livsintelligenser som tillsammans bildar en livskompass. Så den livsstil vi väljer eller blir indragna i utgör en plattform som man kan lämna eller utvecklas inom.
Angående den filosofiska diskussionen om enhet, helhet och unika delar så är det trots allt så att vi käkar upp varandra på ett fysiskt plan. Det är livets grogrund och förutsättning. Vissa har försökt lösa problematiken med att bli vegeterianer eller genom att leva på ljus. Det påminner om historien om bonden som skull lära sin häst att inte äta och fick frågan hur det gick. -”Jodå bra tills i söndags”, Jaha vad hände då? – ”Den dog”.
Angående din sista punkt om Kommunikation och informationsstress. Håller jag med. Har behandlat en del av problematiken här
Allt är relation
Jag tar i mitt forskningsprojekt Om Medvetandets Uppkomst som publicerats i två böcker och en tredje på G, upp kroppsmedvetande. Här finns många intressanta studier. Det finns i huvudsak tre vägar för kommunikationen: Inom kroppen, mellan dig och omgivning, och oberoende, dvs en fysiskt oberoende kommunikation. Det som Terry Evans berör och önskar forskning på.
/ Börje Peratt
Det svåraste som finns är att bryta ett hämmat tankemönster. När lärda ”Män” som ifrågasätter vad en Siare, Blodstämmare- Fjärrskådare gör ! slår alltid den logiska tanken in. Jag börjar ifrågasätta, Mitt kurage har vuxit sig starkare med åren. Även när Forskare och Professor – Analytiker börjar med enkelriktad kommunikation.<Lagens långa arm tar fortfarande hjälp av Siare, men det hålls fortfarande dolt.
Saida återfann nycklar som polismyndigheten tappat bort. Det är erkänt. Vissa saker är dock viktiga att hålla dolda för alla inblandades skull.
Terry,
tack för all den information man får av dina TV-program.
Självklart är det som du liksom Einstein talar om att vetenskap och tro går hand i hand, man kan väl säga att det härrör ur hjärnans vänster-(intellekt) och högerhalva (känsla/intuition) och båda må samverka f a människan kan bli fördjupad, hel – ”Holism”-helhet är idag en aktuell global tankeriktning och som förhoppningsvis kan bli aktuell också i Sverige – ett paradigmskift. Det utgår från kvantfysik, medvetandeforskning och det transcendenta, vilket jag också studerat och skrivit en bok om. Vill också skapa förståelse för att medialitet inte är något skrämman-de, att alla kan bli delaktiga av det översinnliga om man är öppen, rädsla stänger. Länge nog hav rationaliteten fått styra, nu är vi inne i ”hjärtats” tid – och från alla håll kommer
”upplysningen”.
vänligen
Carinne
/löfgren-williams
Jag blir oerhört förvånad och smått skrämd när en organisation som säger sig vara humanistisk ställer sig på samma sida som en person som är uppenbart antihumanistisk, och dessutom en bluff. Är den humanistiska delen bara en påmålad fasad?
Kjell, tack för din kommentar om än den uppvisar fördomsfullhetens och kränkningens attribut. Du vet ingenting om en människa men kallar denne ”bluff”. Det är en inskränkt och klandervärd attityd.
Jag har lärt mig att inte bli förvånad över den okunskap du uppvisar när det rör humanismens värdegrund och dina beskyllningar utifrån motsvarande mentalitet (Pseudiker). Det du representerar tycks vara den nyateistiska antihumanistiska hållningen som vunnit terräng tack vare en omfattande desinformation och vilseförande internationell kampanj för materialismen.
Anledningen till att vi startade denna förening ”Humanism & Kunskap” är för att återvinna begreppet. Om du verkligen vill ta reda på vad antihumanismen står för har du några länkar här: Antihumanism,
De så kallade Humanisterna är ett vilsförande namn. De borde heta Naturalistiska ateister, eller just antihumanister som är deras ursprungliga beteckning. Historik här.
Jo jag vet att många unga har förts bakom ljuset och idag har en skev och helt felaktig uppfattnig om humanism. Därför vill vi sprida kunskap om vad humanism står för. Den sammanfattas i en värdegrund som är utformad i Mänskliga rättigheters konventioner.
En artikel införd idag 14 juli handlar om motsvarande arbete i Indien. Humanismens återhämtning.
/Börje Peratt
Kan du hänvisa till vetenskapliga studier som faktiskt bekräftar att Terry Evans gör det han påstår sig göra. Det minsta man kan kräva av en humanistisk organisation är att dess utfästelser vilar på solid vetenskaplig grund.
Att istället raljera över vem jag är och vad jag står för känns oerhört tragiskt och falskt. Jag har genom ditt svar fått bekräftelse på mina misstankar.
Klas Johansson det minsta man kan kräva av någon som utger sig för att vara skeptiker är ödmjukhet inför vad man inte kan och inte vet. Jag anser mig vara skeptiker i ordets grundläggande betydelse. Har ägnat 25 års studier och forskning i ämnet som diskuteras här och presenterat en del av mina resultat i ”Medvetandets Uppkomst” Främst i andra boken Tolv Sinnen.
Nej jag raljerar inte över vem du är. Jag ger dig saklig feeback på ditt inlägg. ”Okunnigt”, ”fördomsfullt” och dessutom med pseudikerns sedvanliga intolerans och kränkningar av personer som har något som man själv inte har. Dina inlägg ger bekräftelse på en inskränkthet som utgör sig för att kräva ”vetenskaplig solid grund” och inte vet eller förstår vad det innebär.
Du använder ordet tragisk. Det trista i detta är väl den stängdhet som ditt inlägg utgör exempel på. Vill du vidga dina vyer och ta del av något av den forskning som finns rekommenderar jag dig således att läsa på. Min bok (Tolv Sinnen) är en början där finns också referenser till många andra. /Börje
Vi som fått förmånen att leva tillräckligt länge, studera och reflektera över våra insikter och upplevelser skulle aldrig komma på tanken att förneka Carl Gustav Jungs forskning. Denne ”andra generationens psykoanalytiker” anser jag har svaret på våra frågor; livet är holistiskt! Om man väl kan acceptera detta så är Jung en synnerligen utmärkt utgångspunkt för vidare studier. Lyckönskningar till er klentrogna! 🙂
Carina, nu tror jag inte att någon har tagit upp Jung här i denna tråd. Men annars håller jag med om att Jung är synnerligen intressant att studera. Refererar ett kort utsnitt ur min bok Succébo:
/BP
Ateism har således ingen överhöghet över någon annan trosföreställning. Och inom Existentialismen finns representanter för olika trosföreställningar. Framförallt finns det en uppdelning mellan ateistiska existentialister såsom Sartre och teistiska existentialister som Tillich.
Utsnitt ur Tolv Sinnen 2:a Upplagan.
Referens: Humanism är en Existentialism (Paul Sartre)
”Det är därför som jag skulle vilja ha en öppen dialog med människor som har egna idéer om mänsklighetens framtid, människor som inte känner att de för att fungera måste tro att de är del av en elit och inte är beredda att lämna sin maktbas.”
Först tack för dina insatser i ”Det okända”, som har öppnat ögonen på mig för hur nära de döda är oss som är kvar på den här sidan, på gott och ont.
Mänsklighetens framtid är mycket ljus anser jag, dock har vi en tillfällig dipp just nu och ett tag framöver med mycket konflikter och meingsskiljaktigheter. Dessa kommer dock att lägga sig efterhand som utvecklingen går vidare och vi utvecklar förmågor att själva skåda tillvaron från ett högre perspektiv. Om några hundra år kommer vi att gå in i en guldålder utan dess like.
Just nu är det dock som sagt ganska mörkt och har så varit under rätt lång tid, men hela 1900-talet var ju en kulmination i konflikter och mörker samtidigt som mycket nytt och positivt också har fötts. En mänsklighetens födslovåndor skulle jag vilja säga, som inte är över än utan vi har det sista jobbiga kvar innan det är klart. Därför viktigt att hålla sig på rätt köl i tillvaron och söka sanningen för den som söker den ska ju finna.