Mannen från Snåsa – film om Joralf Gjerstad

2008 låg biografin ”Kraften som helbreder ut” över den norske helbrägdagöraren Joralf Gjerstad etta på den norska boktopplistan. Den 25 november 2016 hade dokumentären ”Mannen från Snåsa”, om hans verksamhet som helare premiär på biografen Zita i Stockholm. Kersti Wistrand har sett den.

TEXT: KERSTI WISTRAND
BILDER: Folkets Bio

Första gången jag hörde talas om den norske helbrägdagöraren och siaren Joralf Gjerstad var i samband med att en biografi om honom kom ut 2008. Den hette ”Kraften som helbreder” och hamnade i oktober samma år etta på den norska boktopplistan. På ett halvår såldes den i 100 000 exemplar och genererade hundratals artiklar i massmedia. Jag läste aldrig boken, men idag har jag varit på biografen Zita och sett dokumentären om Snåsamannen.

Snåsa ligger i det inre av Namdalen i Nord-Tröndelag i en samiskt präglad glesbygd med Jämtland som granne. Här i bottenvåningen i sin tvåplansvilla tog Joralf Gjerstad under 65 år emot bortåt 50 000 personer med hälsoproblem. Han blev uppsökt och nedringd för sin förmåga att hela och bota människor med sina ”varma händer” samt ge goda och stödjande råd. Redan som barn upplevde han att han hade denna helande förmåga, som i övrigt gått i arv i släkten. I elva-tolvårsåldern förlorade han några nära släktingar och barndomsvänner, var med på begravningarna och sörjde. Efter varje begravning klättrade han upp i kyrktornet där han fick överblick över livet och frid. Tanken började ta form att han skulle viga sitt liv till att hjälpa sjuka och lidande människor. Gjerstad gick endast 5 år i skolan och arbetade sedan i mejeri och som klockare innan han efter tiden som soldat under andra världskriget helt gick över att arbeta som helbrägdagörare eller visman, som man säger på norska. Han har också arbetat som lokalpolitiker och skrivit flera böcker om traktens lokalhistoria. Idag är Joralf Gjerstad 90 år. Åldern har tagit ut sin rätt och han bor i ett äldreboende.

Patienterna bodde tidigare ibland över på Snåsa hotell. När Joralf Gjerstad lade ned sin verksamhet för ett par år sedan utbröt kalabalik och i snitt 300 personer om dagen ringde till hotellet och frågade var de skulle få hjälp och bot nu när han inte tog emot längre.

Han är känd i Norge, Snåsamannen. Både politiska höjdare och läkare finns bland dem han har behandlat med framgång liksom en skidåkare i skidlandslaget. Endast ett fåtal gånger bland de 65 000 behandlingarna har han blivit anmäld. Vid några tillfällen har han haft delar av läkarkåren emot sig och blivit kallad kvacksalvare. Filmen tar dock inte upp denna historik.

Bakom dokumentären står den kända norska filmaren Margreth Olin, som tidigare arbetat fram filmer med krigsbarns lidande i bl.a. Syrien och Norge. Hon blev utbränd av att möta allt lidande och förlorad livsvilja. För att återhämta sig beslutar hon sig för att skildra det goda och göra en mer uppbyggande film om positiva flöden i livet. Så kommer ”Mannen från Snåsa” till. Joralf Gjerstad, som redan slutat behandla patienter, gör ett undantag för denna film och ställer upp för dokumentationens och forskningens skull. För första gången låter han någon filma vad som händer på nära håll och säger sig ha full tillit för Margareth Olin. Här kan du höra henne själv berätta i en intervju i P1:s Kulturnytt: LÄNK

Patienterna

Joralf Gjerstad får sig tillsänd tjugotvå slumpvis utvalda patienter. Han vet ingenting om dem eller deras hälsotillstånd när de kommer till handpåläggningen och ändå träffar han hela tiden rätt om deras smärtor och var dessa sitter i kroppen. Han känner helt enkelt in dem genom att få ont, ”en signal”, i sin egen kropp på motsvarande ställen. Sedan sänder han genom sina händer in helande, värmande energier på de ställen han känner av, och förklarar det med att han löser upp knutor. Han får likt de kinesiska akupunktörerna igång flöden, som rättar till förskjutningar i muskler, leder och känsloliv.

Inte alla har diagnoser. En del har smärtande leder och ångest. Gjerstad talar gott om läkarvetenskapen och förvissar sig om att klienterna söker sig till läkare när han anser att det behövs. Han har alltid samarbetat med läkarna i närområdet. Genom ett inre lugn, total närvaro och inkännande tar han kontakt med patienterna, lägger sina händer på värkande ställen och intentionen är att överföra helande kraft utan religiösa antydningar. Patienterna upplever en stark värme. I några fall kan han härleda uppkomsten av psykisk smärta och ångest till en speciell situation under uppväxten, som han ser med sitt inre seende. Han ser patienterna såsom de egentligen är innerst inne och utan värderingar och får dem att ta tag i sina egna liv. I direktfilmning får vi följa reaktionerna på nära håll och i filmens slut får vi veta hur patienterna mår vid uppföljningen några månader till ett halvt år senare.

Zita, Folkets bio, skriver i sin presentation av filmen (1):

-När en barndom präglas av mobbning, när en operation går snett, när man plötsligt drabbas av en dödlig sjukdom, när självförakt är det enda man har med sig från sina föräldrar, när man lever med ångest och ett enda möte förändrar hela livet. Vad är det som händer? Vad har vi att lära av en persons förmåga att ta hand om oss och vår egen förmåga att bära oss själva genom sjukdom.

YOUTUBELÄNK

Fallbeskrivningar

I. Mira, 11 år, förlossningsskada
De 22 slumpmässigt utvalda patienterna är av olika kön och olika åldrar. Yngst är Mira, en elvaårig flicka, född med svåra förlossningsskador, som gett flera låsningar på kroppens båda sidor i nacke-rygg-bäcken. Förutom smärtor har hon ångest att dö och drömmer mardrömmar. Hon har alltsedan babyåldern behandlats av sjukgymnast flera gånger i veckan och måste dagligen utföra övningar. Trots detta har hon ständig värk och svårigheter att gå.

Joralf Gjerstad lägger en hand mot hennes nacke, den andra framtill på översta revbenen:

– Känner du värmen?
– Jaa, säger flickan och ler förvånat, det lättar!

Joralf fortsätter genom att föra händerna nedför ryggen. Han håller dem stilla över hennes lår och knän. Hon känner värme strömma och låsningarna försvinna och ser lycklig ut. Hon uppmanas gå några meter bort och känna hur det känns att gå. Hon är överlycklig och skiner som en liten sol: ”Oj, oj! Viken lättnad! Vad lätt det är över axlarna – ”ryggsäcken” är borta. Hur gjorde du? Jag känner mig bättre än aldrig förr!”

Flickan har tagit med sig sin skeptiske far som har besvär i tarmarna och blir behadlad. Även han medger att han känner sig bra efter behandlingen: ”Det hade jag väl aldrig trott!” Vid uppföljningen tre månader senare är Mira fortfarande helt återställd utan symtom.

II. Byggnadsarbetare, fall från byggnadsställning
Helt återställd blir även byggnadsarbetaren på fotot ovan. 2008 föll han 3,5 meter från en byggnadsställning ned på ett betonggolv och vred till och krossade axeln. Efter flera operationer fick han ändå bestående skador med värk. Den högra armen blev stel och han kunde inte böja handen. Han utför daglig specialgymnastik med armen och får sprutor en gång i månaden. När han kommer till Joralf känner denne in även en knäskada, som byggnadsarbetaren lite förvånat berättar att det är en mycket gammal fotbollsskada. Joralf sänder värmande energi genom mannens nacke, axel och arm-hand, vilket resulterar i att han smärtorna försvinner. Det lustiga är att Joralf behandlar hans högra ben och fot genom att sätta handen under mannens känga med en mycket tjock skosula och det fungerar ändå!

För första gången på sex år kan byggnadsarbetaren böja sin hand, som hittills varit stel. Han gråter av lättnad, glädje och tacksamhet: ”Jag fattar ingenting – jag har haft hundra timmar fysioterapi och nu är jag helt frisk! Detta hade jag inte trott kunna hända innan jag kom hit. Jag fick liksom ett andligt rus.” Vid uppföljningen flera månader senare är mannen fortfarande helt besvärsfri.

Reflektioner

Jorulf Gjerstad säger att inte kan förklara vad som händer. Han är en förtegen, saktmodig och mycket ödmjuk man som säger sig tro på det goda och fått kraft av det. Under filmens gång har man några gånger sett honom sitta med knäppta händer och han har varit klockare inom norska kyrkan, men aldrig för han en religiös tolkning på tal. Nej. Men så har han också synskhet och helande som släktarv och tradition, vilket gett honom trygghet och naturlig förankring. ”Tro på det goda och vilja, det är så jag får kraft”, säger han.

Av de 22 patienterna är det en enda som Joralf inte kan hjälpa rent fysiskt. Det gäller en kvinna som ser ut att vara i trettioårsåldern. Hon är född med vattenskalle. Föräldrarna ville inte överge henne och hon genomgick 20 operationer före 9 månaders ålder. I hennes huvud finns fyra inopererade medicinska instrument, bl.a. en shunt, med förbindelser nedåt buken. Jag förstår inte det medicinska, men tror att det rör sig om ett slags dränagesystem. Hon har ständiga smärtor och förlorad känsel i nedre delen av kroppen. Joralf kan inte överföra den helande energin till hennes illa skadade och sönderopererade kropp, men hon tar tacksamt till sig hans emotionella värme och empati. Vid uppföljningen fyra månader senare är hon oförändrad rent fysiskt, men säger sig hysa stor tacksamhet. I de svåraste stunderna tänker hon på mötet med Joralf och den godhet han visade henne.

Alla patienter känner och påtalar tacksamhet vid uppföljningen. De flesta av dem har känt sig friska ett par månader. Sedan har besvären sakta återkommit om än i lindrigare form, men det positiva bemötandet har de alla i åtanke. För många innebär det en hjälp att gå vidare i sina liv. De har känt sig sedda för den de är utan pålagda värderingar. För mig som åskådare till filmen, dyker en nyfiken fråga upp. Hade Joralf Gjerstad kunnat slutgiltigt bota fler av dessa 22 personer om han varit yrkesverksam och gett dem fler än en behandling?

Recensioner av filmen

Jag har gått igenom recensioner av filmen och de är övervägande positiva. I Göteborgsposten får den t.ex. fyra klappor av fem. Maria Dömellöf-Wik skriver följande under rubriken ”Snåsamannens varma händer berör” (2):

-En av Norges mest begåvade filmare Margareth Olin har gjort en känsloladdad, personlig och rakt igenom fascinerande dokumentär om Joralf Gjerstad… Helt oavsett om du tror på hans behandlingsmetoder eller inte, är det omöjligt att värja sig mot de hjärtskärande scener då patient efter patient upplever sig mirakulöst botad inför rullande kamera…. Glädjen hos patienterna när smärtan, krampen och ångesten släpper är sannerligen inte simulerad även om helandet till viss del kan röra sig om placeboeffekter.

Sofia Olsson, SVT, gillar filmen och hyllar speciellt filmens huvudperson, helaren Joralf Gjerstad, som hon ”fullkomligt älskar” för hans sätt att vara (3): SVTLÄNK

”Han är en otrolig gubbe; lyssnar, småpratar, lägger sina stora helande labbar på värkande och sjuka kroppar. Även om händerna är kalla så kan det bli varmt ändå. Det är märkligt säger alla. Jättemärkligt. Joralf själv har inga förklaringar till sin helande förmåga. Han konstaterar bara lugnt att det är så det är… Mannen från Snåsa själv får betyget fem livsvisdomar av fem möjliga.

Metro publicerade den 23 november 2016 en recension av Elin/Dahlman/TT (4):

– Att Snåsamannen betytt mycket för många förstår man av dem som berättar om honom i filmen. Han är en stor människokännare som verkar ha förmågan att lösa upp själsliga knutar bara genom att lyssna på och ingjuta hopp i den som har förlorat allt. Själv erkänner han villigt att han inte klarar av att hjälpa alla. ”Mannen från Snåsa” är snarare en film om att våga tro på det goda i världen, om det så gäller religion, enskilda människors unika förmågor eller att tro på sig själv och andra.
Det Olin sysslar med här är alltså inte granskande journalistik, och vissa lär slå bakut av den okritiska hållningen i filmen. Men det är omöjligt att inte beröras av Gjerstads värme, humor och ovillkorliga önskan att hjälpa andra. Och kanske handlar gåtan Snåsamannen om just det: att ta emot hjälp där den bjuds.

Dokumentären spelades in 2014, klipptes ihop följande år och hade sin premiär i Norge under januari 2015, där 180 000 personer sett den sedan dess. Till Sverige kom den 25 november och visas på Folkets bio landet över. Här kan du själv se var och när filmen visas. Du kan bläddra framåt i kalendariet: LÄNK

Om du vill att den ska visas på just din Folkets bio där du bor, så kontakta dem.

Mannen från Snåsa är en film om hopp och betydelsen av hopp i vårt mänskliga liv. Det är också en film som ger oss andra mer positiva perspektiv på tillvarons gåtor.

Kersti Wistrand

Noter:
1. Mannen från Snåsa
2. Maria Dömellöf-Wik GP recension
3. Sofia Olsson, SVT recension
4. Elin/Dahlman/TT Metro recension