1989 utförde sjuksköterskan Ingegerd Wahren (tidigare Bergström) den första kliniska NDU-studien i Sverige. Här berättar hon om fram- och motgångar i samtal med Kersti Wistrand.
TEXT OCH FOTO: KERSTI WISTRAND
Ingegerd Wahren utbildade sig i sin ungdom till narkossjuksköterska. Hennes första arbete var på Thorax vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, där hon skötte narkosen under hjärtkirurgin. Ingegerd är starkt empatisk och höll alltid en hand på patienten under operationerna som kunde vara upp till åtta timmar. Kanske var det detta som gjorde att alla ”hennes” patienter överlevde operationerna.
Ingegerd Wahrens yrkesverksamhet blev mångsidig. Hon utbildade sig till lärare för sjuksköterskor och har haft flera framträdande befattningar både som konsult och vid omorganisationer inom vården i olika län.
Hon är också författare till flera böcker och artiklar om döendet och döden, ofta inriktade för vårdpersonal. Ett exempel är boken ”Vård av svårt sjuka” som skrevs tillsammans med generaldirektören för Socialstyrelsen och en läkare. I samband med att Ingegerd läste in högskolelärarkompetens och forskning, utförde hon en pilotstudie vid Thorax på Karolinska sjukhuset i Stockholm och det är denna studie vi fördjupar oss i under intervjun.
Jag frågar Ingegerd hur hon kom in på tanken att forska kring nära-döden-upplevelser och hon berättar då hur hon under sin sjuksköterskeutbildning 1963 kom i kontakt med en döende liten flicka, 6 år gammal. Flickan hade en hjärntumör och hade under sin sista levnadsvecka en NDU som hon berättade för Ingegerd. Hon hade upplevt att hon varit på andra sidan där det var så vackert och där hon mött sin döda mormor. Hon strålade av lycka. Ingegerd tog det då för en vacker fantasi. När hon sedan fick dr. Raymond Moodys böcker i sin hand förstod hon mer och ville forska i ämnet.
Hinder och motstånd
Under intervjun berättar Ingegerd Wahren/Bergström om de problem och svårigheter som uppstod i samband med hennes pionjärarbete kring NDU-pilotstudien. Socialstyrelsen som stod för den traditionella vetenskapssynen, hade förbjudit begreppet NDU och ansåg att dessa upplevelser inte existerade. Att Ingegerd över huvud taget lyckades få fram sin forskning var tack vare en helt nyinstallerad professor, direkt kommen från USA där denna forskning var väl känd. Denne var inte bekant med den svenska synen och blev motarbetad då kollegorna fick veta att han godkänt Ingegerds projekt. Ingegerd ville i sin forskning använda ett frågeformulär utformat av den amerikanske psykologiprofessorn Kenneth Ring, men etiska nämnden ingrep. De strök och ändrade på en del av frågorna.
Ingegerd intervjuade 17 opererade patienter som varit medvetslösa på grund av hjärtstillestånd eller ventrikelflimmer. Av dem hade åtta haft nära-döden-upplevelser. Speciellt intressant är en berättelse av en blind man som under operationen haft en ut-ur-kroppen-upplevelse och plötsligt befann sig i sitt eget hem där han kunde se (!) hur allt såg ut där, bl.a. att diskbänken var full av odiskat porslin, något som den under intervjun medföljande hustrun förskräckt vidimerade.
Här kan du lyssna på Ingegerd Bergström/ Wahrens berättelse:
Kersti Wistrand
