Livet på jorden är beroende av solen, men denna ger oss inte bara solsken och regnbågar. Den 8–10 maj 2024 uppmättes enorma solstormar som gav upphov både till norrsken långt ned i södra Sverige samt NASA-varningar om störningar i infrastrukturen.
TEXT: KERSTI WISTRAND, FOTO: Skärmdump från Rapport, SVT den 9 maj 2024.
Var du ute och tittade på norrsken i helgen? Många svenskar var ute och fotade de böljande rosa, lila och gröna ljusfälten på natthimlen. Där himlen var molnfri syntes dessa över så gott som hela landet ända ned till Skåne och som alltid visades flera vackra foton upp i samband med efterföljande väderleksrapportering i SVT1.
Den gångna helgens soleruptioner tilldelades styrkan G5 på en skala från G1 till G5 där G5 är den starkaste nivån vad gäller de geomagnetiska stormarna.
Under sen fredagskväll rapporterades det om flimrande lampor och TV-skärmar i Stockholmsområdet. Bank-ID var dessutom utslaget under flera timmar.
Norrsken syntes så sydligt som i Kroatien och Slovakien den 7 nov -23. Foto: Skärmdump SVT från 7 nov.
Vad har nu dessa fenomen med solen att göra?
I solens inre pågår ständigt en väldig kärnreaktion. Ytan består av en sjudande massa av superhet plasma och magnetism. Solen roterar runt sin axel. Solstormar uppstår ofta och häftiga explosioner på solens yta kan frigöra moln av elektriskt laddade partiklar vilka innehåller energi motsvarande miljontals kärnvapenbomber. Det händer att enorma jättebubblor av elektriskt laddade partiklar (s.k. solprotuberanser) slungas ut flera miljoner kilometer från solen. Ibland flödar de mot jorden och vi kan se effekten som polar- eller norrsken, dvs lysande gas högt uppe i atmosfären.
Om dessa partiklar når närmare jorden kan de skapa stor förödelse. De har potential att orsaka strömavbrott, satellitfel och även större problem i vår elektroniskt beroende värld.
Man brukar tala om cykler på elva år. Vart elfte år är dessa fenomen starkare och mer förekommande. I december 2019 gick solen in i solfläckscykel 25 som förväntas nå sitt maximum i mitten av 2025.
Det finns olika typer av soleruptioner. De långsammaste rör sig ca 250 km/s och tar 3–4 dygn att nå oss om de är riktade mot jorden. De snabbaste rör sig med en hastighet på 3 000 km/s och ger oss endast 15–18 timmars förvarning. De allra snabbaste ger endast en förvarning på 20 minuter.
Det är därför i detta teknologins tidevarv viktigt att forskningen gällande prognoser för solprotuberanserna går framåt. Det är av vikt att kunna förvarna så att inte infrastrukturer och satellitsystem slås ut. Denna forskning kring rymdväder utförs bl.a. av rymdmeteorologer och pågår på flera platser på jorden, bl.a. inom NASA i USA.
För den intresserade som vill fördjupa sig i forskningen om solen rekommenderas programmet Den farliga solen från Vetandets värld, april 2023 LÄNK
Foto: I, Brocken Inaglory, CC BY-SA 3.0 <http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/>, via Wikimedia Commons
Rymdväder
Yari Collado-Vega arbetar som avdelningschef på NASA:s byrå för rymdväderanalys. Tillsammans med sina kollegor försöker hon förutse när nästa stora solstorm kan inträffa. Detta för att skydda satelliter och astronauter som kan komma att utsättas för farligt hög strålning. Stora skador kan också inträffa för världsekonomin. Därför samarbetar rymdvädermeteorologerna med olika myndigheter världen över. Här förklarar en meteorolog: LÄNK.
På you tube kan man dagligen följa rymdvädret och solfläckarna genom programmet ”Space weather and environment science” från Millersville University. Solfläcksområdena tilldelas nummer och den 10 maj var området 3664 aktuellt. Därifrån sändes det första av åtta gasmoln ut, riktade mot jorden, se LÄNK .
Vad som hände under fredagskvällen gick även att följa i realtid på NASAkanalen då våg efter våg av gasmoln svepte över olika delar av jorden, LÄNK
Att rymdväderforskningen är viktig visar ett exempel på vad som hände den 6 september 2017 då en gigantisk solprotuberans var på väg rakt mot jorden och över 4 500 satelliter var i farozonen. I Västindien rasade just då en orkan och räddningsarbetet försvårades under åtta timmar p g av att nödradiofrekvensen slogs ut.
Ett annat exempel är hämtat från den 13 mars 1989, då all ström slogs ut under ett halvt dygn i Quebeckregionen i Kanada, där 6 miljoner människor blev utan ljus och värme. Idag har man metoder att kunna hantera detta mycket bättre om man blir förvarnad.
Rymdvädermeteorologerna varnade Sverige inför 8 maj
USA:s vädermyndighet NOAA varnade Sverige inför nämnda helg: ”Geomagnetiska stormar kan påverka infrastrukturen i omloppsbana och på jordens yta vilket kan störa kommunikationer, elnät, navigering, radio- och satellitoperationer” står det i pressmeddelandet, LÄNK
Solstormsvarningen är den första som NOAA utfärdat på 19 år och det grundar sig på att ett flertal stora partikelsamlingar slungats ut från kluster av solfläckar bredare än 15 gånger jordens diameter.
Svenska kraftnät svarade med att vidta åtgärder. De minskade kapaciteterna i stamnätet och överförde mindre el mellan elområden för att skapa extra marginal för eventuella störningar. Efter helgen återgick de till de vanliga rutinerna igen.
Påverkan på människan?
Hur påverkas vi människor med vårt subtila system ”nerver – synapser” av solstormarna, kan man undra? Här är det svårare att finna västerländsk forskning. Läsekretsen får gärna tipsa om de känt av några symtom. I följande artikel ger jag mig ut på jakt efter svar.
Kersti Wistrand
