Ett föredrag om ”Exceptionella upplevelser” framfört av två läkare, jo det drog folk till Parapsykologiska sällskapet i Fältöversten i Stockholm.
TEXT OCH BILD BÖRJE PERATT
Klicka på bilderna för förstoring
Min intention var att snappa upp så mycket som möjligt av erfarenheter och tankar från dessa läkare som helt uppenbarligen hade haft egna exceptionella upplevelser och försökt förstå dem utifrån olika hållpunkter.
Föreläsarna inledde med att berätta om några egna ”exceptionella upplevelser” som gjort att de intresserat sig för ämnet.
Thomas Ljungberg hade vaknat av att sängen lyft sig upp mot taket och svävande i luften tryckte han handen mot taket för att stoppa skeendet. Senare berättade han att han sedan dess sov med en penna i sängen om det skulle ske igen så han kunde rita ett ”kors i taket”.
”Sjömannen som gick genom väggen” var ju en rubrik man publicerat och som handlade om ett möte med en ”karl” med sjömansdress som stod i rummet hos en granne.
– ”Plötsligt gick karln mot väggen men stannade mitt i innan han fortsatte genom densamme. Någon dag senare stod jag i rummet och bläddrade i en bok och såg en bild på han som varit i rummet. Det var han som tidigare bott i huset.”
Thomas återkom sedan till en person som berättat en liknande upplevelse som Thomas haft om att sängen lyfts från golvet och mot taket. Det ger en befrielse att få veta att man inte är ensam om exceptionella upplevelser.
Flera inlägg från publiken blev tyvärr mer störande än tillförande. En psykoanalytiker kunde dock komplettera med en upplevelse kring diskussionen om samtidiga händelser (det som Jung kallar synkronicitet). Hon höll under en session på att somna och beslöt att hålla upp en bok för att hålla sig vaken. Analysanden pratade på och Analytikern klappade sig sedan själv på axeln över att ha klarat sessionen. Analysanden undrade om hon sov och analytikern frångick kravet på att inte diskutera genom att svara att hon inte alls sov utan att hon lyssnat hela tiden och beskrev vad hon hade hört och vilka bilder som hon hade sett av analysandens redogörelse. Då svarade analysanden att det där sa jag inte det tänkte jag bara. Tablå! I detta fall rörde det dock kanske mer telepati är synkronicitet.
Författarna gick igenom vissa förutsättningar för hur man kan uppfatta och tolka exceptionella upplevelser och hålla isär dem från fantasier, hallucinationer och psykos.
Björn tog upp ”Exceptionella kroppsupplevelser” som då han i kroppen upplevde sig vara ett rovdjur, ett lejons klor och predatorinstinkt eller som då han upplevde sig vara ett körsbärsträd som krävde plats för dina grenar och rötter.
Detta påminner om naturfolkens identifikation med natur och djur. Och än mer tydligt blev denna koppling då Björn berättade om sitt intresse för GIM – Guided Imagery Music som i mångt och mycket påminner om naturfolkens rytmiska trummande och danser och framkallande av seans.
Thomas diskuterade hur det är att uppleva något som rimligen inte finns. Han berättade om hur han suttit på en seglats ensam i sittbrunnen under tystnaden i en kavlugn sjö och plötsligt hört ett rytmiskt ljud närma sig akterifrån, så får han se tre-fyra fåglar som mer liknar förhistoriska flygödlor som flyger förbi honom och försvinner bakom seglet. När han sprang upp för att se (fotografera?) dem så var de som upplösta. Thomas kunde inte förklara detta men det finns naturligtvis olika förklaringsmodeller. Om vi utgår från den mer spektakulära att det faktiskt var flygödlor så kan det beskrivas som att han upplevde ett tidssprång på flera miljoner år.
Låt oss hypotetiskt anta att Thomas hamnat i ett meditativt tillstånd som släppt fram ett ”icke lokalt sinne” [1] , den översinnliga förmågan till en ”exceptionell upplevelse” som öppnade ett fönster till en tid då dessa djur levde och flög just den rutt som han varseblev. Som sagt det finns flera andra förklaringar. Kanske såg han skarvar som ju har ett förhistoriskt utseende också då de flyger.
Föredragshållarna tog också upp hur exceptionella upplevelser kan påverka individen och hur omgivningen kan tolka dem mer eller mindre felaktigt eller stödjande.
Förenklat kan man säga att sådan upplevelser kan medföra ett andligt uppvaknande, leda till en andlig eller mental kris som kan övergå till en psykos.
Det framgick att föredragshållarnas målgrupp var en i ämnet inte så kunnig men nyfiken målgrupp. Det framgick också att de trots sina spektakulära egna upplevelser ville hålla sig på jorden och inte lämna den förenklade vetenskapliga förklaringsmodellen.
Thomas Ljungberg tycktes hålla fast vid ett naturvetenskapligt perspektiv som givet dagens förståelse hos forskare och kunniga inom ämnesområdet kan uppfattas som alltför begränsat. Och han fick också en del mothugg från publiken innan han var tvungen att rusa till tåget. Peter Sandblad och Jan Dahlberg skickade med honom en del kloka synpunkter som breddar vetenskapen bort från tvånget på replikerbarhet och statistik som ju kan uppfattas som en något begränsad förståelse för förutsättningarna för dessa fenomen. Det förekom en del tvivel på om fenomenen kategoriserats vilket är en självklarhet för dem som trängt in i ämnet. Det finns således mycket forskning som baserar sig på kategorisering av fenomenen och en slags statistik på återkommande fenomen för olika fysiskt krävande situationer som då kvinnor föder barn (Kersti Wistrands forskning länk) eller Nära döden upplevelser (Greysons NDU skala)
Det kom en ganska stor publik och ibland tar åhörare över när de känner sig provocerade eller vill delge sina egna upplevelser. Risken kan bli att föreläsarens privilegium att hålla sitt anförande naggas i kanten. Diskussioner kan man istället ta i slutet av ett föredrag.
Jag blev av en åhörare anmodad att berätta om en gemensam epsiod som hade lite anknytning till en upplevelse Björn berättat om då han plötsligt upplevde ett förtätat energifält. Det kändes inte lämpligt eller trivsamt att berätta vår gemensamma episod men jag förstod av förslagsställaren att hon önskade en replik från föreläsaren. Jag försökte att kort berätta episoden och då blev föreläsarens reaktion att han inte vill ge sig in på områden som kunde skrämma folk. För den intresserade kan jag hänvisa till min särskilda sida för att presentera dylika teman: En medial afton i februari 2019
Värdet av föreläsningen var kanske annars mer att det var just läkare som klivit fram och börjat diskutera sina egna exceptionella upplevelser med allmänheten.
Börje Peratt
Not
1) Jag tar mig här friheten att ge en möjlig förklaring till några av presenterade ”Exceptionella upplevelser” utifrån Larry Dossey’s definition av ”icke lokalt sinne” (länk intervju med Dossey) eller det som jag kommit fram till, ett oberoende medvetande.
LD. – ”Sinnet som definieras i den [etablerade] ”lokala sinnen”-modellen används av vetenskapen [den traditionella neurobiologin] som [definierar medvetandet] som resultatet av hjärnans anatomi och fysiologi. Medvetandet är då fixerat i rymden och lokaliserad i tid. Enligt denna modell kan lokala sinnen [syn, hörsel, lukt etc] inte vandra omkring, de är fasta och hemma i nuet. Det är en i individen isolerad ”mig” [varseblivning]. Jag och ingen annan.
Den icke-lokala modellen är inget av det. Medvetandet är inte begränsat i utrymme och tid eller till hjärnan och kroppen, även om det kan fungera genom hjärnan och kroppen. Och det är inte begränsat till nuets nuvarande ögonblick. Det är oändligt, och genom odödlighet, evigt, allestädes närvarande – allt detta är konsekvenser av allt som inte är lokalt, inte bara sinne. Som ett resultat, om sinnet är icke-lokalt, finns det ett universellt medvetande, vilket är identiskt med vad väst har uppfattat som själen.
