Tillbaka till friheten

Som sjuåring blev jag klar över hur det kunde gå om en övermakt förgrep sig på människor som sökte frihet. Jag minns än idag då radion i oktober 1956 rapporterade om tanks som rullade in på gatorna i Budapest och krossade det ungerska upproret mot kommunismens tyranni. Bilderna i DN var förfärliga.

Pappa var förbannad på att väst tillåtit Ryssland att göra ett Sovjetfängelse av Östeuropa och han berättade om Andra världskriget. Vi fick i skolan höra om Nazi-Tysklands Hitler och jag förundrades över hur ingen satte stopp för honom i tid. Hur Hitler kunde tillåtas var ett obegripligt mysterium. Han som spärrat in ett helt folk och sedan brutalt gasat ihjäl miljoner människor. Det växte fram en insikt om att detta måste ha börjat någonstans. En ondska som fått stöd av en omgivning. En omgivning som blundat eller rent av hejat på.

Det är lätt att peka finger på andra men hur hanterar vi då det maktfullkomliga våldet i vårt samhälle idag. Nu tänker jag inte på det där man i Sverige sätter eld på flyktinganläggningar och oprovocerat sparkar ned oskyldiga unga flickor. Det kan vi reagera på och enas om som vämjeligt och förkastligt. Men det finns också en utbredd ondska som gror under ytan som kan likställas vid organiserad brottslighet och åsiktsmaffia.

Detta rör en till synes demokratisk kraft som agerar med stöd av samhällets centrala pelare, juridiken, myndigheterna och media. Kring 2010 upptäckte jag denna slags antihumanismens nätverk, då ville jag först blunda och försökte övertyga mig om att, ”det händer inte i Sverige!” Långsamt accepterade jag denna obskyra verklighet.

De kallar sig humanister men de är inte humanister. Varför gör de så? Och hur kommer det sig att så få protesterar? Det påminde mig om mina tankar som barn om hur man kunde släppa fram nazismen och jag beslöt mig redan som brådmoget barn att inte blunda inför risken för att detta skulle kunna hända igen. Det utvecklades till en känslighet inför den slags djävulskap som bär jantelagens och despotens signum.

Rädda Humanismen

Humanismen har sitt upphov i kampen för frihet och mot slaveri, översitteri, och krigets fasor. Källan är medmänsklighet, tolerans, öppenhet, respekt för livet, rätten till sitt eget liv. I detta ingår personligt ansvar för sina val och handlingar. Humanismen har på detta sätt bidragit till formuleringar som ingår i mänskliga rättigheter.

I februari 2012 publicerade jag en artikel i Newsvoice: Humanisterna och antihumaniströrelsens historik – En ulv i fårakläder. Den kom att ingå i flera års djuplodande studier och klarläggande av vad som pågick. Man tycks ha börjat med att kapa och förvanska begreppet humanism. Det fortsatte med en infernalisk målsättning att förminska människans rätt till egen livsåskådning. Detta hot mot humanismen spreds i Sverige inom vetenskapsakademin, i utbildningsinstitutioner och medier, till och med inom Public service. Min gamla arbetsplats. Jag fann det ytterst provocerande. Det tvingade mig att granska hur den spreds, varför den uppstått och hur den verkade.

Antihumanismen var från början en marxistisk materialistisk rörelse som vände sig mot religioners maktutövning och som ville befria människor från en fanatisk övertro på att Gud styrde allt. De som drabbats av sådan auktoritär miljö och som velat ut därifrån har hos antihumanismen funnit stöd för det.

I Sverige bildades ”Vetenskap & Folkbildning” (VoF) av Sven Ove Hansson KTH bakom VoF och årets förvillare.

Således var det ett initiativ från ett antal socialdemokrater som ville få stopp inte bara på Gud och religioners övertro utan främst på den under 1980-talet växande nyandligheten med en mängd mer eller mindre ”flummiga” inslag.

Men ganska snart övergick man från en eventuell upplysningsambition till att eftersträva en makt som skulle bestämma vad folk fick tänka, tycka, tro och göra.

Det är svårt att veta om man då anade vad denna förening skulle kunna utvecklas till, inte är det vetenskap och inte är det folkbildning. Tvärtom blev det en internetanpassad Ku klux klanliknande sekt av jantar, mobbare och pseudiker som uppträder med påhittade namn och fiktiva ansikten. Således raka motsatsen till humanismens öppenhet, tolerans och medmänsklighet.

Man är idag en samhällsfiende, en maktfullkomlig hydra med flera huvuden, ett allvarligt hot mot den fria världen. I Sverige således på ytan representerad bl a av ”Vetenskap & Folkbildning” och dess systerförening förbundet som felaktigt kallar sig Humanisterna. Men det finns mer. Under ytan har man övertagit en rad grupperingar och maktpositioner i samhället. En undersökning av Kungliga Vetenskapsakademin skulle komma fram till att antihumanismen trängt sig djupt in i dess kammare.

Rörelsen har rötter i USA och är spridd i 40-talet länder, och den beskrivs som nyateism. En taktik är att förvilla genom desinformation. Ett viktigt verktyg här är Wikipedia. Detta är Orwells ”1984” och Huxleys ”Du sköna nya värld” i förening.

Antihumanister kan definieras på lite olika sätt. Marcello Truzzi som var med och startade skeptikerrörelsen hoppade av och kallade dem pseudoskeptiker vilket syftar på personer som driver ett osunt skeptiskt tänkande, som har inget att göra med ett utforskande sinnelag, öppenhet och vetenskaplighet. Jag har beskrivit dem som en pseudikerrörelse kartlagd här.

Rickard Berghorn har studerat denna rörelse och publicerade 2012 i tidskriften Kulturen en artikel Rashygien och vetenskap som religion: Humaniströrelsens historia. Artikeln belyser även Antihumaniströrelsens historia och sambandet mellan skeptikerrörelsen och den avart som Sturmarks förbund står för.

Man klarar inte av medvetandesprånget från fundamentalism till fri tanke. Det senare blir aningen tragikomiskt då Sturmark valt detta begrepp ”fri tanke”som namn för sitt förlag men inte förstår skillnad på medvetande och hjärna, eller andlighet och religion eller tankefrihet och översitteri. Jag har också belyst detta i en artikel på SvD Fullt möjligt förena tro och vetenskap.

Inskränktheten får fritt spelrum i Sverige på nätforum som VoF/Förbundet(anti)humanisterna äger. Associerade till denna rörelse är så gott som alltid nät-troll, maskerade med anonymitetens nicknames. Det är en antidemokratisk konstruktion och dess ”medlemmar” bryter konsekvent mot mänskliga rättigheter då de stör mötesfrid och försöker förhindra människor att hålla möten. Jodå de ringer lokalanordnare för att stoppa uthyrning till dem de utser som fiender. (Aktuellt exempel här). Mattias Lantz vid Uppsala Universitet har tagit på sig väktar-rollen för att förhindra andras forskningsresultat att spridas och Sturmark har gått i bräschen och uppmanat till sådana aktiviteter. De anstränger sig också att ryktesförstöra de människor som de pekar ut som fienden.

Idag är denna ”jantekår” en märklig mix av extremliberalism, marxism och konservatism. Fenomenet sprider sig också inom politiken där det dykt upp politiker som förmedlar en antidemokratisk värdegrund och nu pratar jag inte om SD utan om FP (L) och C. Riksdagsledamoten Fredrik Malm (FP) avslöjar sig när han använder det nedsättande begreppet foliehatt om människor som han ogillar.

På Centerns Facebook sida florerar jantebegreppen öppet och jag har länge misstänkt att Centern utsatts för entrism från VoF-trollen (Voflare eller Voffare). Att ledande Centerpersoner förnekar detta övertagande gör det bara än mer märkligt. Antingen är man med på den fientliga annekteringen (erövring) eller så varken hör eller ser man.

Kommunikationsforskare P-A Forstorp har beskrivit deras agerande och militära uppbyggnad i sin studie MAKTEN ÖVER FOLKVETTET: SKEPTIKER I SVENSK OFFENTLIGHET. Länk till PDF.

Då är vi tillbaka till ursprungsfrågan. Är vi beredda att låta detta fortgå utan att markera gränsen för att skydda vetenskapen, utbildningen och medierna? Förminskar vi problematiken och kallar den en fånig tvekamp mellan uppfattningar? Jag tror inte Erik Enby som utsatts för ett tioårigt mediadrev betraktar dem som fåniga. Jag tror inte Sanna Ehdin Annandala som kände sig tvingad att fly landet för att undgå deras förföljelser finner dem fåniga. Jag tror inte heller kostläkaren Annika Dahlqvist som funderade på att ta sitt liv, efter förvillarpris och förlorat jobb, betraktar dem som fåniga.

Antihumanismen har till sin hjälp hEXPRocESSEN och namngivna ovan har utsatts för vedervärdig behandling av denna blaska. Även Public Service har visat sig tjänstvillig i trakasserikampanjer mot enskilda människor, forskare och läkare som inget annat vill än hjälpa människor. Visst är det besynnerligt.

Det är också besynnerligt att framstående kändisar som Björn Ulvaeus (ABBA) och PC Jersild (Barnens ö) står bakom detta. De har möjligen förlorat tilltron till religion genom de övergrepp och missgrepp som skett inom religiösa yttringar. Men är det en ursäkt för att supporta övergrepp på människor? Här har Sturmark ordnat en elitgrupp profilerad som sekulära Humanister vilket också är ett kapat begrepp. Sekulär humanism är i sin ursprungliga betydelse en inriktning som utgör en brygga mellan trosuppfattningar och vetenskap, där man uppmanas att hållas isär dessa båda men samtidigt respektera att tron har sin plats liksom vetenskapen. Och mycket inom vetenskapen är rena trosuppfattningar! Denna insikt står i motsats till den förvanskade form som återfinns på Wikipedia. Här beskrivs enbart den nyateism som realiserades av Paul Kurtz och nu således missbrukas av Sturmark.

Nu har han visserligen i en artikel i Sydsvenska dagbladet bett regeringen ta krafttag mot ett möjligt irakiskt lagförslag som går ut på att tillåta barnäktenskap med flickor från 9 år. Det är ju ett tjusigt ställningstagande men som slår in öppna dörrar, flera år efter att kvinnogrupper och politiker lyft frågan, och två år efter att jag skrev om det på Humanism & Kunskap: Tvångsäktenskap med barn.

Jag är inte religiös och försvarar inte något av den ondska som begåtts i religionens namn tvärtom. Men jag skulle inte avstå läkarvård för att det förekommer missgrepp inom sjukvård. Jag skulle inte avstå från mat bara för att vissa leverantörer ägnar sig åt besprutning och andra tvivelaktiga livsmedelsproducerande åtgärder.
Ett annat följdfenomen av denna nyateistiska materialism är förnekelse och avståndstagande från andlighet eller återigen ett förvanskande av begreppet så att det blir oigenkännligt. Det har hos antihumanismen lett till en otäck självhävdelse som ser människan som redskap för tillfredsställelse av perversa behov.

Jimmy Wales en av grundarna till Wikipedia som sprider barnporr på Wikipedia, använder encyklopedin för personliga uppgörelser och kallar sig ”andlig ledare”. Denna Jimmy Wales är en hängiven materialist som i grund och botten föraktar andlighet och medmänsklighet. (Chockerande fakta om Wikipedia)
En tidigare Wikipediachef berättade för Natural News att Jimmy Wales tror på ”Hardcore/orubblig tro på ateism, har ett djupt engagemang för ‘scientism’ och ett djupt förakt för humanism.” Vetenskap & Folkbildning (VoF) har med Jimmy Wales samtycke tagit över delar av svenska Wikipedia. Åsiktspolis på Wikipedia

Om vi tror på att mänskligheten går framåt så behöver vi tydligen det värsta för att inse vad vi inte vill ha och för att sedan finna vägar mot en bättre värld.

Dessa pseudoskeptiker utgör en allvarlig fara för vår demokrati, deras förföljelser av utsatta måste få ett stopp. Här pågår justitiemord av grov kaliber. Ett sådant fall är läkaren Erik Enby som jag nu gör en dokumentär om (Läkaren som vägrade ge upp).

Under arbetet med dokumentären har jag chockerats av hur illa det står till i myndighets- och media-Sverige. När ska tillräckligt många upptäcka den Orwellska 1984 liknande diktatur som tagit över institutioner (Vetenskapsakademin, KI, KTH, Uppsala Universitet, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet m fl) och nyhetsspridning genom av antihumanismen infekterade medier. Hur ska vi befria oss från det media- och myndighetsmissbruk som detta har lett till?

Helst av allt vill vi kanske blunda för det som är så negativt och otäckt. Men som sagt det otäcka försvinner inte av att blunda och risken är att det blir mycket värre om vi inte står upp för en i sann mening humanistisk värdegrund. I själ och hjärta vill en övervägande del av mänskligheten sträva mot frihet, och rätten att få bygga sitt liv. De som har en annan agenda och som tar sig rätten att förstöra människors liv kan säkert motivera sina handlingar med diverse pseudo-argument.

Min uppfattning är att de mest rigida (exempelvis Dan Larhammar, tredje preses på Kungliga Vetenskapsakademin, som förföljt Erik Enby i över 10 år) knappast är talbar eller påverkningsbar. Möjligen har de en psykopati i botten som utvecklats destruktivt och som låst dem vid detta svarta hål.

Så jag betonar återigen, låt oss stå upp för visionen om en mänsklighet fri att söka och bygga sina liv. När det gäller de som har en agenda att låsa in människan måste de liksom trollen utsättas för ljuset, exponeras och detroniseras.

Börje Peratt

Visionen om frihet
Välkommen till min mediala sida