Ho ho ho ”finns det några snälla barn här? har nu av lilla prinsessan Estelle omvandlats till ”Ho ho ho, det finns snälla barn här”.
Upprinnelsens till julaftonen och dess firande kan hänföras till Jesu födelse och med det följer också traditionen om att ge bort gåvor som enligt bibelns sägen har sitt upphov i de tre vise männen. Hur kommer det sig då att det finns en utbredd uppfattning om att tomten bor på Nordpolen eller i Korvatunturi i Finland?
Dagens tomte har två ursprung. Den ena är storväxt med en kristen bakgrund, den andra är från början småväxt med hedniskt upphov.
Den kristna tomten har sitt ursprung i biskop Nikolaus, som verkade i Myra nuvarande Demre i södra Turkiet på slutet av 200-talet. Biskopen blev efter sin död 6 dec 326 helgonförklarad och beskyddare av barn, unga ogifta flickor och sjöfolk. Men även hjälpare till de som hamnat vid sidan av såsom hemlösa, tiggare och tjuvar. Han har också tilldelats en vägledande roll för rättvisans utövare och domarskrået.
Det är i denna egenskap tomten i t ex Nederländerna förhör barnen och utdelar ris eller ros. Detta förhör ska då ske den sjätte december på helgonets egen dag.
På Island finns det tretton jultomtar. Dessa tomtar rör sig runt stugorna i en bestämd ordning. Det börjar med Stekkjastaur den 12. december. Sedan har de alla en dag var på sig att ställa till bus och bråk, och på julaftonen avslutar Kertasníkir hela rundan. [1] På Island är också folktron kanske starkare än i något annat Nordiskt land. Här kan ett vägbygge stoppas om det inkräktar på alvernas rike. [2]
I förkristen tid trodde folket i Norden på småfolk, pysslingar och älvor. Denna folktro satt hårt åt och i byar och stugor finns det fortfarande folk som vårdar detta småfolk.
Heliga Birgitta, som levde på 1300-talet, tog upp konflikten med pysslingtomten och kyrkan. Hon varnade människor för att dyrka ”tompta gudhi”, dvs tomtegudar. Hon insåg också att den tradition av ”hednisk religion” som utövades i hem och på gårdar var svår att bryta. Den tidens kristna jämställde tomtar med djävlar och annat sattyg; att förlita sig på deras kraft var oförenligt med läran. I kristna kretsar levde motståndet mot tomten långt in på 1900-talet. Numera är det väl få som reagerar mot att tomten ingår i vårt julfirande.
Tomten som skyddsväsen är starkt bunden till en viss plats
Den hedniska tomten är i folktron bunden till trakten som han tagit i besittning långt innan människan. Människorna bör sedan hålla sig väl med honom. För gör de inte det, kan det hända att tomten hämnas eller flyttar. Då sinar korna och fodret kan ruttna. Om man sköter om och hedrar sin tomte så blir han också gårdens och djurens väktare. Precis som släktingarna bland småfolken kan denna tomte bo i eller under boningshuset, på loftet eller i stallet. Tomtar bor också gärna under träd eller under stora stenar. De utför sitt arbete nattetid, vill ogärna bli upptäckta och har som särskilt skydd förmågan att göra sig osynliga. [3]
Tomtegröt och välstånd
Enligt traditionen är tomtens arbete viktigt för välståndet. Tomtegröten är också en självklarhet på Julafton för att tomten ska orka med.
Helgonet Sankt Nikolaus har blivit Santa Claus med så gott som hela västvärlden: stor och välmående med vitt bräm på mössa och rock. Hans uppgift på julafton har i vissa länder sträckts ut till juldagens morgon. Ja för hur skulle han annars hinna med. [4]
”God Jul från tomten alla kära männskobarn.”
Humanism och Kunskap
Börje Peratt
Länkar
1) http://storyteller.wordpress.com/2006/12/04/bland-tomtar-och-troll-pa-island/
2) Alver stoppar vägbygge i Island, DN
3) http://www.jip.se/pdf/Tomten.pdf
4) NORAD Nordamerikanska militärkommandot spårar jultomtens färd. Länk: NORAD Länk: Bakgrund
