Carl Johan Ljungberg fortsätter här med sina intryck från vår retreatvecka i Medevi Brunn sommaren 2013 och några av de utflykter, föreläsningar och upplevelser vi fick vara med om.
Spännande program och utflykter
Vår grupp deltog både i brunnens program och ordnade egna sådana. Vi hörde – i Vadstena klosterkyrka – exempelvis en Birgittaföreläsning av kyrkoherde Torbjörn Ahlund. Han påminde oss om hur praktisk den heliga Birgitta var och hur lyhört hon riktade sina omsorger till alla slags behövande. Birgitta fick som vi vet inte se sitt verk i Vadstena ta form, det föll på två av hennes egna barn, men hon deltog livligt i att förbereda sin orden och gav även förslag till hur man i klostret i Vadstena skulle arbeta. Vägledd av sina kända uppenbarelser angav hon hur klosterkyrkan där skulle utformas och framhöll särskilt att den borde göras enkel och ”ren”.
Den som kom till kyrkan skulle få tillfälle att placera sina fingertoppar i de fem små hål som symboliserar Jesu fem sår och som ännu finns i stenväggen invid en av portarna. Därpå skulle besökaren inträda genom ”förlåtelsens port” – en fin tanke som även rymmer en portion god psykologi för skuldtyngda pilgrimer och andra, vilket Torbjörn Ahlund framhöll.
Klart är att personligheter från Vadstenatraktens guldålder bar insikter som vi ännu behöver. De var vitalt öppna inför omvärlden och den nya kunskapen. Till klostret kom lärda på besök och där översattes verk av betydelse för vår vetenskap. Vadstenas nunnor och munkar var för sin tid högt bildade. Nära kontakter förelåg även med rikets högsta skikt. Klostrets inriktning gav särskilt kvinnorna möjligheter att utvecklas. Männen var där för att bistå dem, och klostret leddes av en abedissa.
Uppenbart är att Gustav Vasas reformation då detta liksom alla kloster stängdes utgör en stor förlust, oavsett vad man som evangelisk lutheran kan tycka om kungens insats som helhet.
Föreläsningar
Att se historiskt på den viktiga balansen manligt-kvinnligt gjorde Humanistisk Förnyelses Kersti Wistrand i en genomgång byggd bl a på Maja Hagermans böcker. Kersti menade att kvinnors insatser i vår historia ofta nedvärderats vilket skadat både samhällsarbetet och kunskapssökandet. Det är även problematiskt att den inbrytande kristendomen så kategoriskt förklarade äldre metoder och insikter vara vidskepliga, likaså att de senare förföljelserna av häxor bokstavligt utplånade bärare av ”annan” kunskap än den då gängse. När exempelvis den lärde Urban Hiärne verkade för att förbjuda dessa rättsprocesser kan det, menade hon, tyda på att han var inte bara mer upplyst och rättssinnad än många i sin tid utan att han bättre förstod eller anade dessa kvinnors förmågor. Kan Hiärne under sin uppväxt i Nyen i dåtidens Ingermanland, nuvarande St. Petersburg, rentav ha haft kontakt med ryska paranormala erfarenheter? Frågan har inte väckts av dem som hittills sysslat med Hiärne.
Ingegerd Wahren gav för sin del synpunkter på den folkliga läkekonst som länge var viktig i Sverige, och där praktisk och lokal erfarenhet tilläts prägla läkemetoder som ibland byggde på skrock men som i andra fall har fungerat överraskande väl. Ingegerd redogjorde också för hur man mäter energilinjer i naturen och gick in på hur gamla kultplatser och tempel samt kyrkor i äldre tid ofta lagts i förhållande till dessa linjer.
Vid ett besök hos den fängslande Ombergsmålaren Sören Brynielsson kunde gruppen bekanta sig med ett konstnärskap som i färgstarka visioner söker skildra en personlig livsväg som bryter och vidgar våra föreställningar om tid och rum, yttre och inre, förnuft och intuition, mål och mening och där som om en högre ledsagare avger ”osynliga” budskap, spelar vital roll. Besöket blev även på det personliga planet en stark upplevelse.
Carl Johan Ljungberg
Livet i kött är en såväl intressant som spännande resa ❗