När vi nu firar jul så känns den traditionella värmande julen i överflöd kanske inte så där helt självklar. Men julen erbjuder glädjebudskap och i den kristna gemenskapen är en frälsare född. Det är upp till var och en vad man vill tro på och hur man vill fira men för en stund kan vi känna tacksamhet och glädje över oss själva, familjen, vänner, varandra, dem vi är och det vi har.
TEXT: BÖRJE PERATT
Återpublicerad, bearbetad från 2015
Förväntningar om att få kan ställa till det och det finaste du kan ge kanske inte är saker utan din tid och din närvaro. Julen handlar ju så mycket om att ge och uppvuxen i ett land med en utbredd kristen grundsyn av medmänsklighetens generositet kom de tre vise männen och Jesus i krubban över mig.
Jag kommer att tänka på författaren TS Elliots skildring av ”De vise männens färd”.
Köld slog emot oss redan från början,
det var den värsta tiden på året
för en resa, och en sådan lång resa:
vägarna djupa och vädret rått
och vinter och död överallt.”
Och kamelerna plågades, fick skrubbsår och var gensträviga
och lade sig ner i den smältande snön.Så kom vi i gryningen till en ljum och våt dal
nedanför snögränsen; den doftade av grönska,
där var en porlande bäck och en kvarn, som bröt tystnaden och mörkret,
och tre träd under den låga skyn
och en vit gammal häst, som galopperade bort på ängen.
Sedan kom vi till ett värdshus med vinlöv över porten
och såg genom dörröppningen sex händer spela tärning om silvermynt och såg fötter,som sparkade de tomma vinläglarna.
Men där fick vi inga upplysningar, och så fortsatte vi,
och först på kvällen, inte ett ögonblick för tidigt,
fann vi platsen; det var, må man säga, förträffligt.
De tre vise männen som med hjälp av en stjärna finner Jesus i krubban är en berättelse oavsett saga eller sann som utgör en del av vår kultur och julfirandet är en stark tradition.
Vi befinner oss i ett läge där dagis, skolor och myndigheter drivs av inte bara en sekulariseringsvåg utan en förnekelse av dessa våra traditioner. Formen för, genomförandet av och uttrycken för dessa kan variera och ändras men då man förbjuder dem eller tar bort detaljer i en slags iver att inte stöta sig så blir det fel åt alla håll.
Julen är viktig, traditioner och historia är centrala i en kultur. Med den internationalisering som kliver in även i våra röda stugor så märker vi att här i Sverige finns många som känner risk för upplösning. Men låt oss vara stolta över dem vi är oavsett trosföreställning. Låt oss ta oss den självklara rätten att fira jul på det sätt som vi själva vill. Låt oss med värme om varandra sprida julglädje in i våra hjärtan och vara tacksamma för det vi har och får. Låt den generositeten spegla vår omtanke om så bara för en dag.
God Jul
Börje Peratt
Ordförande
Humanism & Kunskap