Ortodox sjukvård, holistisk människosyn och integrativa medicinska metoder har samtliga sitt ursprung i skolmedicinen som den definierades under antiken.
Under senaste århundraden har denna helhetssyn nästan försvunnit genom att forskning blivit alltmer specialiserad, utbildningen mekaniserats och vård splittrats upp i fack med numera i stort sett vattentäta skott.
Text: Börje Peratt
Går det att komma tillbaka till den ursprungliga visionen?
Sjukvårdens personal är hjältar som ibland med risk för egen hälsa hjälper nödställda. Det kan ändå bli fel och det kan hänga ihop med stress men också med ett hinder i andra bakomliggande faktorer. Olika läkare kan ge olika diagnoser och ha olika förslag på åtgärder, därför är erfarenhetsutbyte mellan läkare bokstavligt talat livsviktig. Det kommer ständigt nya rön och få yrkesgrupper går på så många konferenser och utbildningar som läkare.
Trycket och påverkan från läkemedelsindustrin
Det föreligger ett stort tryck från delar av läkemedelsindustrin som vill tjäna pengar på sina mediciner och historiskt använt sig av metoder som idag betraktas som korruption. På många håll i världen ingår alternativ och komplementär medicin som kan bidra till diagnos och behandling LÄNK. Dock inte i Sverige. Behovet av en unifiering (göra enhetlig) är därför särskilt stor här. En sådan holistisk sammanhängande vård kom jag att rubricera helandevård.
Helandevård visade sig då vara ett nymyntat begrepp, vilket jag väljer att använda här. Det skulle kunna omfatta både synen på människans som en helhet, där människans djupare medvetandetillstånd inkluderas och där alla delar påverkar helheten samt verbet helande – göra hela organismen hel igen och inte endast behandla delen. För mig väcktes en ambition att ta reda på hur läkekonst och insikter om helande vuxit fram historiskt och i olika världsdelar.
Forskningen
FoU (Forskning och utveckling) med vetenskapliga studier på kropp och psyke är avgörande för att bygga upp fakta och lägga grund till kunskap. Dess historia går många tusen år tillbaka.
Den tekniska medicinen har utvecklats oerhört och en del av dess resultat väcker beundran, men den har många gånger tyvärr vuxit sig stark på bekostnad av helhetssynen på människan. Detta har i väst lett fram till en reduktionism (detaljsyn) och vi har hamnat i specialistvård och framförallt i recept och mediciner med risk för biverkningar som ibland motverkar sitt syfte. Här finns en konflikt som gäller kommersiella intressen, mänskliga intressen och samhällsintressen.
Kan holistisk medicin omfatta skolmedicin?
Svaret på det är ja! Det finns redan. Men det finns också en skepticism från båda håll. Kritiken mot viss alternativ medicin är att den anses sakna vetenskaplig grund emedan kritiken mot skolmedicin kan vara att dess läkemedel inte har avsedd verkan eller att den har hälsofarliga sidoeffekter och kan göra mer skada än nytta. Skillnaden på ett oskickligt och ett framgångsrikt utövande finns inom båda grenarna. Alldeles oavsett från vilket håll kritiken kommer är det angeläget att den baserar sig på vetenskap. När så inte sker får vi pseudoskepticismens styggelse. Och rigid slutenhet är osund och kontraproduktiv från vilket håll den än kommer. Artiklar som bara försvarar den ena gentemot den andra är därför av naturliga skäl uteslutande istället för inkluderande. Ett exempel på det är i Newsvoice (3 Jan, 2015) att ”Holistisk alternativmedicin det enda med goda och realistiska framtidsutsikter”. LÄNK
Andra återigen förenar skolmedicin och komplementär medicin. Här är Vidarkliniken i Järna ett exempel och man kallar det antroposofisk medicin.
”Hippokrates (cirka 460 f.Kr.-370 f.Kr.), kallas ”läkekonstens fader”. Hans idéer om helhetssyn ligger till grund för den hippokratiska medicinska skolan och banade väg för läkaryrket som betonade hela människan.
Detta synsätt innebär en stor skillnad gentemot den atomatiserade biologiska reduktionism som sedan följde och kom att ligga till grund för västerländsk skolmedicin, överdrivet bruk av kemiskt producerade läkemedel och hårda metoder som skadar kroppen.
Hippokratisk medicin har en ödmjuk inställning till den sjuke människan och tar stor hänsyn till att stärka människans inre läkande förmåga. Den terapeutiska inriktningen där det ingick lätt massage avsåg att medverka till ”naturens läkande kraft” (vis medicatrix naturae på latin).” (LÄNK Vetapedia)
Börje Peratt
Tidigare artiklar i Helandevård
1) Helandevård med holistisk vy (5 maj 2015)
2) Goda exempel på helandevård – att föda (9 maj 2015)
3) Känguruomvårdnad gav ett dödfött barn livet (12 Maj 2015)
