16 juli, 2019

Högkänslighet inte detsamma som Högsensitivitet

Sagrada Familia (Börje Peratt Selfie)

Högsensitivitet och högkänslighet har blivit begrepp som kan förvirra.

TEXT och FOTO BÖRJE PERATT
Originalartikel: Högsensitiv är inte detsamma som högkänslighet, på Medvetandet Uppkomst. LÄNK

Begreppen Högsensitiv och Högkänslighet är idag sammanblandade som om de vore samma sak. Såväl terminologiskt som epistemologiskt är det förvirrande att blanda ihop betydelse och egenskaper. Terminologi innebär att använda rätt ord så att begreppet beskriver vad man avser. Epistemologi innebär att ordet får en kunskapsmässig definition. Det vill säga vad står sensitiv för och vad innebär känslighet.

Väl medveten om att känslighet kan användas på ett sätt som inte blandar in känslor utan enbart uppfattningsförmåga eller kvaliteten hos ett relä att tända och släcka ett ljus. Så låt oss göra ett försök att hålla isär begreppen för att dels förstå skillnaderna och dels underlätta för högsensitiva att förstå att man kan vara högsensitiv utan att vara högkänslig och tvärtom.

Sensitivitet av sensitivus {uttal: sensiti´vuss« ‘känslig’, ‘iakttagbar’; av sensus {uttal: senn´suss} ‘sinne’, ‘förnimmelse’.

Sensitivitet används som ett statistiskt mått som mäter tillförlitligheten hos testmetoder av typen binära klassifikationstest. Sådana testmetoder är bland annat vanliga inom medicinen, och ger svaret ”positivt” eller ”negativt” på frågan om förekomsten av ett visst tillstånd, till exempel en sjukdom. En testmetods sensitivitet är sannolikheten för positivt testresultat när positivt resultat är det korrekta resultatet.
Sensitivitetsanalys är studien av hur osäkerheten av hur resultatet från en matematisk modell eller ett system (numeriskt eller på annat sätt) kan fördelas på olika källor givet osäkerhet i hur dessa tas emot.

Dessa användningar av begreppet kan leda oss in på tanken om vad en högsensitiv person har för egenskap. Jag vill påstå att det handlar om synnerligen skärpta sinnen och högkänslighet kan rent av störa och förvrida varseblivningen och den särskilda uppmärksamhet som krävs. Till denna högsensitiva kapacitet kan föras förmågan att uppfatta medial information. Då tar vi ytterligare ett kliv som för de flesta handlar om trosuppfattning men som för dem som har denna högsensitivitet är i stort sett lika verklig som det man kan uppfatta med fysiska sinnen. Jag har benämnt dessa sinnen ”oberoende sinnen” och förklarat det med ett ”oberoende medvetande” dvs oberoende en fysisk kropp. Detta medvetande har inga rumsliga eller fysiska begränsningar vilket kan förklara bland annat telepati, prekognition och annan svårförklarad kommunikation och varseblivning. För säkerhets skull vill jag betona att alla högsensitiva har inte denna speciella slags sensitivitet men är högsensitiva i vardagen och det råder ingen värdering i detta. Uppfinnare, spejare, krigare, läkare, mekaniker, toppyrkesprofessionella måste alla vara högsensitiva om de ska kunna bli skickliga. En bilmekaniker som kan lyssna sig till fel i en motor antas (av Howard Gardner) ha en auditiv intelligens (audio = ljud).
En högsensitiv person kan bli ekvilibrist på fiolspel och träffa varje not rätt men utan emotionellt deltagande (högkänslighet) blir det enbart tekniskt.

Högkänslighet baseras på finstämda emotioner där samspel med omgivningen uppfattar övertoner som kan registreras av fysiska sinnen men som möjligen passerar hjärtat (som har många tusen hjärnceller som utvecklade kroppssinnen och kroppsmedvetande innan livet hade huvudets hjärna och utvecklade ett hjärnmedvetande). Jag har beskrivit kroppsmedvetandet utifrån kroppens EKO sinnen. Dvs emotioner-kommunikation-orientering. Innan vi hade huvud och hjärna upplevde kroppen sin omgivning, via det sensomotoriska ”nuet”, där man reagerar omedelbart på intryck. För dessa liv handlar det om att äta eller ätas, att omedelbart söka skydd eller gripa tillfället. Dessa slags känslor av hot, möjlighet, tillfredsställelse påverkar naturligtvis även människan och vi kan i kroppen känna av alla tillstånd från skräck till sorg till glädje och gråta av dem alla. Högkänslighet innebär att omedelbart kunna känna av musikens finstämdhet, skådespelare trovärdighet, konstens storslagenhet osv. Det innebär att som kompis, förälder, lärare och ledare kunna känna av stämningen och kunna ge rätt person bekräftelse eller stöd.

I min nu drygt 30-åriga forskning har jag funnit att vetenskapsvärlden domineras av en värdenorm som lyfter fram logik och undertrycker emotioner. Jag har fört fram förslaget om att balansera upp detta och myntat begreppet ”emologi” för att kunna klargöra skillnaden mellan känslor och tankar och samtidigt jämställa betydelsen av emotioner med logik.

Hjärtats rytm och eventuellt även andra ljud kan ha påverkat barnet redan i magen. Förälderns vyssjande och sjungande blir ljud som utvecklar känsla för rytm och musik. Det är inte bara musiker och kompositörer som är musikaliskt intelligenta, utan även språkbegåvade, sångare och dansare som alla förädlar uttrycket via emotioner. Samspelet och träningen av sensitivitet och känslighet utvecklar varandra. Musikalisk träning påverkar hjärnans utveckling och ökar rent av den logiska intelligensen (Trainor & Fujioka, 2006). Integrering av bildundervisning stimulerar kunskapsutveckling (Hultdin & Rehn, 2009).

Samspel mellan högsensitivitet och högkänslighet

”Kompetenta och sociala ledare låter ”melodin”, ”flödet”, empatin och intuitionen vägleda dem. De vet mycket väl vad som gäller, vilka fakta som behövs men behöver dem inte som skyltar på vägen. De eftersträvar snabbast möjliga lösning och åtgärd för att inte låta problem bestå.
Specialisten har stöd i mästarens logiska och sinnliga förmågor och använder erfarenheter för att utveckla det man är bra på. Erfarenhet ger den intuition som förkortar beslutstiden och skapar nya sätt som gör att man särskiljer sig. Mästare drivs av en hög kreativitet som är jämförbar med en slags översinnlig klarsyn. Mästaren upptäcker sammanhang snabbare än någon annan och förmår dra slutsatser och uttrycka dessa sammanhang på antingen ett verbalt, bildligt, musikaliskt eller fysiskt sätt som är extraordinärt. Mästare tar tillvara på stundens ingivelse och omvandlar den till stor konst. [1] sid 152

Harald Jørgensen, professor i musikpedagogik vid Musikhögskolan i Oslo kom 1988 med en framställning på temat musikupplevelsens psykologi där han tar upp det Maslow benämner Peak experience (höjdpunktsupplevelse) den extraordinära eller extatiska musikupplevelsen som ger ett förändrat medvetandetillstånd.

Alf Gabrielsson, professor emeritus i psykologi i Uppsala genomförde en liknande undersökning. -”Upplevelsen av musik som central för förståelse av emotionernas betydelse”, där han sammanställer korta berättelser om starka musikupplevelser -”Musiken träffar hjärtat. En ton, ett ackord ger känslan. Det är individens upplevelse i en viss situation som avgör. De vanligaste reaktionerna är glädje och en upprymdhet som gränsar till eufori. -”Man är omedveten om kropp, tid och rum. Man förlorar kontrollen, blir överraskad, tagen, drabbad, överväldigad. Det utlöser tårar, rysningar, kalla kårar, gåshud. Ibland stegras intrycken som går utöver det vanliga fysiska medvetandets varseblivning och istället närmast kan beskrivas som upplevelser hos ett transcendent medvetande.”
En blåsare beskriver hur han lättar och svävar ovanför ensemblen där spelandet går av sig självt (Starka musikupplevelser 2009). Det är närmast att likna med en ut ur kroppen-upplevelse (Out of Body Experience).”[2] sid 126

Roger Sperry amerikansk neurovetenskaplig forskare belönades med Nobelpriset 1981, för sina upptäckter om hur hjärnans olika halvor interagerar. I samband med operationer av patienter med epilepsi upptäckte han att hjärnhalvorna har olika funktioner. Den vänstra är mer analytisk och den högra är mer kreativ. Dessa båda hjärnhalvor kommunicerar också med varandra för att få fram en sammanvävd bedömning. Vi kan sakligt mäta och förstå vissa detaljer med logik men vi upplever med emotionerna. Båda behövs för att utveckla kvalitativa omdömen. En maskin kan klara av att larma vid för hög halt av giftig gas eller vid brand men kan inte ge en fullständig beskrivning av vad som händer. Inte ens en TV monitor kan ge hela bilden.

”Klarsynen ger också impulser till nya idéer och till utveckling. Uppfinnare kan berätta att de sett lösningar visa sig i bilder som de absolut inte har tänkt fram. Även matematiker och fysiker vittnar om hur rätt svar på en problemställning har presenterat sig som märkliga figurer eller i musikaliska termer, men inte i siffror. Antagligen är det denna slags mystik som också Einstein med flera anspelar på.” [2]
”Om jag inte vore en fysiker, skulle jag förmodligen vara musiker. Jag tänker ofta i musik. Mina dagdrömmar är musik. Jag ser mitt liv i form av musik … Jag får ut mest glädje i livet av musik.” (Einstein)
”Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskapen är begränsad, medan fantasin omgärdar hela världen, stimulerar framsteg och föder utveckling.” [2][3] (Tolv Sinnen, sid 192)

Börje Peratt

Referenser
Originalartikel

Spread the love
About Börje Peratt

Börje Peratt, filmare, författare, journalist, musikskapare, bildmakare, beteendevetare och forskar - "Om medvetandets uppkomst".

Comments

  1. Några intressanta kommentarer på Facebook:

    Fred N Eriksson: Vad bra. En del bytar ut känslighet med sensitiv för de passar dem bättre. Sensitiv och högsensitiv går mer ihop. Ex. född sensitiv.
    Inte samma med känslig. Språkmässigt får man förklara vad sensitiv är men inte med känslig.
    Högkänslighet går egentligen bättre ihop med DOES då det inbegriper emotioner.

    Börje Peratt: Fred N Eriksson Tack för din kommentar. Vad är DOES?

    Ylva Gustafsson: Börje Peratt Mycket kort: D står för djup bearbetning (bl a ökad aktivitet i insula), O står för ”overstimulation” (och ett större behov av återhämtning), E står för emotionell mottaglighet och empati, S står för att uppfatta det subtila. Allt enligt Elaine N. Aron som kriterier för de hon kategoriserar som ”highly sensitive”. Det blir helt klart en onödig förvirring med översättningen till ”högkänslighet” (som så ofta när det gäller översättningar av termer eng-sve!). Din artikel visar på den stora skillnaden mellan begreppen på svenska!

    Börje Peratt: Ylva Gustafsson Tack då förstår jag. Såg omslaget på boken titulerad Högkänslighet (?) vilket inte gjorde mig intresserad av innehållet. Får backa på den punkten och läsa det engelska originalet.

Lämna ett svar till Börje Peratt Avbryt svar

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.