Pingsttid på Sandemar ängar

3
1932
viva och kungsängsliljor blommor på strandängen. Dalarö skans i bakgrunden. Foto: Holger Elgaard. Wikipedia
viva och kungsängsliljor blommor på strandängen. Dalarö skans i bakgrunden. Foto: Holger Elgaard. Wikipedia

En glad pingst tillönskas alla läsare av Humanism och Kunskap med denna vandring i Sandemars naturreservat i Stockholms södra skärgård!

TEXT OCH FOTO: KERSTI WISTRAND


Varje vår söker jag mig i mitten av maj till naturreservatet Sandemars ängar inte långt från Dalarö. Reservatet är kanske mest känt för sitt rika fågelliv, men jag kommer dit för floran och naturens skönhet. Jag vill sitta på en sten bland alla kungsängsliljor, orkidéer, kabblekor och tidiga ängsblommor som mandelblom, gullviva, kattfot, violer och majviva. Jag vill glädjas åt naturens återuppståndelse och hälsa försommaren välkommen, emellanåt smuttande på mitt termoskaffe.
-Välkommen med mig på en tur!

Blommande hägg. Foto K Wistrand

Björklöven har sprungit ut
… och häggen blommar. Kan du känna dess doft?

Och där i lunden står kungsängsliljorna – huvudanledningen för min utflykt till Sandemars ängar. Nog var vår Herre på gott humör när han skapade denna vackra blomma med sitt tunga hängande röd- och vitrutiga huvud. Utseendet för tankarna till schack och det var inte för inte som den även kallades damspelsblomma en gång i tiden. Bland de rutiga kungsängsliljorna växer också helvita varianter.
De flamländska 1600-talskonstnärerna Balthasaar van der Ast och Jan Breugel avbildade denna lilja i sina buketter.
Det var Olof Rudbeck som tog hem den första kungsängsliljan till Sverige och Uppsala. 1654 odlade han den i sin botaniska trädgård. Än idag är den Upplands landskapsblomma. Från Kungsängen söder om Uppsala spreds kungsängsliljan till herresäten och slott i mellersta och södra Sverige. När Sandemars slott, i närheten av naturreservatet, byggdes på 1670-talet, planterades exemplar av blomman även där och det är dess ättlingar som spridits sig in i naturreservatet.

Vägen går vidare. Jämsides löper en bäck med gula kabblekor utmed bäckfåran.
Jag kommer fram till den gamla kohagen med den steniga kullen, slår mig ned med havsviken i fjärran. Idag är korna borta, sålda, och den väldiga hagen i det närmaste att betrakta som ängsmark.

Hela ängen är fylld med gullvivor, styvmorsvioler, buskvioler, luktvioler, majsmörblommor, mandelblom, kattfot och röd och vit Adam och Eva.

Den röde Adam i orkidéparet Adam och Eva. Eva är vit. Foto: K.Wistrand.

Adam och Eva: röd och vit Orchis sambucina. På sina håll i Sverige har den fått heta fläderyxa, eftersom den doftar som fläder. Själva ordet ”orchis” kommer från antikens grekiska och betyder testikel. Orkidéroten består nämligen av två testikelliknande knölar och omgavs en gång i tiden av magiska föreställningar. Sålunda skulle gravida kvinnor dricka saften från den större knölen på roten av Jungfru Marie hand, en annan orkidé med fläckiga blad, för att få en son. Önskade hon en dotter skulle hon dricka saften från den mindre rotknölen.

Ängsblommor. Anknytning till det gamla bondesamhället. Alldeles intill mig i gräset tittar styvmorsviolerna fram. Det nedersta kronbladet är styvmodern med sina två små egna barn ovanför sig, överst de två större styvbarnen som redan fanns där i boet när hon gifte sig med bondänklingen.
Buskvioler, luktvioler och skogsvioler ser jag också. Under medeltiden odlades olika sorters violer i klosterträdgårdarna. De ansågs ha läkande förmågor och även skydda mot onda anlag och onda andar. Violen är förmodligen den främsta av de örter som används i välluktens tjänst. Rökelse av lin med viol och sellerirot ansågs ge förmågan att se in i framtiden. Violen ingick i läkemedel, parfymer och maträtter. För länge sedan i min barndom fanns kanderade violer att köpa i enstaka konditorier. De sockrade violetta blommorna gjorde sig fint på gräddtårtor.
Jag tar för mig av min medhavda matsäck och njuter tacksamt av naturens skönhet allt medan näktergalar, koltrastar och olika sångare flöjtar i träden.

Glad pingst!
Kersti Wistrand

3 COMMENTS

Lämna ett svar till Börje Peratt Cancel reply

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.