Etisk kod för vetenskaplig debatt i det offentliga rummet

Version 2012-03-19

1. Vetenskapsmannen/kvinnan skall visa respekt för andras kön, ras och trosuppfattning.

2. Vetenskapsmannen/kvinnan skall inte förklena andras vetenskapliga slutsatser med hänvisning till dennes person. Debatt skall bedrivas med vetenskapliga sakfrågor.

3. Vetenskapsmannen/kvinnan skall bemöta andra personer med respekt och undvika att raljera och använda förlöjligande epitet och kränkande värderingar.

4. När Vetenskapsmannen/kvinnan kritiserar annan person offentligt skall denne informeras och erbjudas möjlighet att besvara kritiken. Försvaret skall publiceras på likvärdig plats och genom vetenskapmannens försorg. Detta gäller även publicering i böcker.

5. Vetenskapsmannen/kvinnan skall så långt möjligt undvika personkritik utan alltid sträva efter att utgå från vetenskapliga argument.

6. Vetenskapsmannen/kvinnan skall visa respekt för ämnesgränser och förstå att olika sorters vetenskap, liksom litteratur, måste värderas utifrån egna utgångspunkter (exempel – en skönlitterär bok kan inte värderas utifrån vetenskapliga principer. Ett påstående i en andlig bok är vetenskapligt sett att betrakta som en hypotes, inte som ett vetenskapligt resultat).

7. Vetenskapsmannen/kvinnan skall bejaka att ett påstående kan ha en andra utgångspunkter än ett strikt vetenskapligt synsätt.

8. Vetenskapsmannen/kvinnan skall inte delta i negativ ryktesspridning som sker anonymt.

9. Vetenskapsmannen/kvinnan skall bejaka att ett vetenskapligt resultat kan ändras på grundval av nya fynd. Detta påkallar ödmjukhet i relationen med meningsmotståndare.

10. I offentlig debatt får vetenskapsmannen/kvinnan inte “mörka” sin kompetens. Om han uttalar sig i en viss fråga men saknar erfoderlig vetenskaplig sakkunskap inom ämnet ifråga skall han framträda som privatperson och inte såsom vetenskapsman.

Sammanställning: Robert Hahn, forskningschef Södertälje Sjukhus