Är näringslivets önskan om elitism dödsstöten för humaniora?

2
1161
Fågel Fenix - Ska humaniora resa sig ur askan?
Fågel Fenix – Ska humaniora resa sig ur askan?

I syfte att bistå den offentliga Styr- och resursutredningen med ett näringslivsperspektiv har Svenskt Näringsliv initierat en skuggutredning i vilken ett antal fristående skribenter ombetts skriva om frågeställningar eller områden som Svenskt Näringsliv ser som särskilt viktiga för näringslivet.

EN REFLEKTION av BÖRJE PERATT

En av dem som ställt upp på Näringslivets stridsrop om elitism är Anna Victoria Hallberg Fil.dr. i litteraturvetenskap och till vardags utredare på ledningskansliet på Södertörns högskola.

Hennes tes i rapportform är: Elitism som nytta – om humaniora och bildning i den svenska akademin.
Hallberg framhärdar på näringslivets uppdrag behovet av en elitistisk humaniora och anser att humanioras utbredning på svenska lärosäten behöver stramas åt. Den behöver bli mindre men bättre. Hon anser, med näringslivets goda minne, heller inte att det finns någon motsättning mellan bildning och nytta.

Problematiseringen borde egentligen vara om det är någon motsättning mellan elitism och humanism.

Låt oss bena ut vad detta står för. Finns det någon vettig själ som påstår att bildning är onyttigt? Ja det skulle vara Vetenskap och Folkbildning då? Där vill man strama åt kunskapsinhämtning med kommersiella särintressen som motiv. Förbundet (anti)humanisterna har också i samröre med VoF förvandlat begreppet humanism till något som liknar ideal hos fascismen med auktoritärt elitstyre som signum. Är det en fortsättning på detta vi nu ser med elitism skallande i humanioras tomma korridorer.

Påståendet om humanioras utbredning är uppseendeväckande då humaniora under senare årtionden kraftigt har åderlåtits och de allt färre eleverna saknar de ännu färre lärarna och därmed tvingas till lärarlösa lektioner och föreläsningar. Påståendet från Hallberg är som att skyffla myrstacken i floden och klaga på att de få som finns kvar breder ut sig och ska tvingas tävla mot varandra för att om möjlig eliminera ännu fler.

Finns det något fog för kritiken och uppmaningen till åtstramning?
Erinrar mig mitt eget försök till doktorandstudier på pedagogen vid Stockholms Universitet. Jag hade klarat min fil mag på halvtidsstudier lika snabbt som de som gick på heltid och med en uppsats som fick en del uppmärksamhet. När jag då (1998) skulle gå vidare med en tes om vad kommande Internet skulle kunna innebära fick jag tre professorer och tre internationella universitet som ”partner” plus fyra års fullfinansiering genom Arbetslivsfonden. Björn Pehrson på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) skulle bli handledare och min plats för studien skulle vara på Electrum, deras center i Kista. Prefekten på pedagogen motsatte sig dock detta och menade att min plats borde vara på heltid på pedagogen i Frescati. En mycket lovande forskning stöp på teknikaliteter. Jag hade tidigare opponerat mig mot en del konstigheter på institutionen så hämnden var inte så märklig egentligen. I mitt tycke så skulle förståelse för resultat av forskning förenklas genom överenskomna definitioner och terminologi. Här var det istället så att ”Var och en fick använda vilka termer man ville och lägga i vilken betydelse som helst”. Tankegången var inte främmande för mig då det gäller nyskapande och nybildade ord men etablerade begrepp borde i så fall snarare kunskapsbilda än förvilla. Vi hade diskuterat hur man i politiken kapat begrepp som demokrati och lagt in diktatoriska definitioner. Senare kom jag att upptäcka samma övergrepp på humanism.

Vid denna tid fann jag det något märkligt att KTH tagit för sig av humaniora men om humaniorainstitutioner på Frescati inte förmådde leverera kvalitet och innehåll som kunde gynna samhälle, skola och näringsliv så fick jag en viss förståelse för konsekvenserna av pedagogens navelskådning. Den märkliga stämningen där hade dessutom jagat iväg många lärare som flytt till andra universitet.

Den 15 mars är det möjligt att lyssna på Anna Victoria Hallberg då hon presenterar sin rapport. Jag går dit med kluvna känslor. Ska försöka lyssna in hennes och Näringslivets perspektiv och återkomma med en redogörelse. Är detta dödsstöten. Eller kommer vi att se en fågel Fenix som reser sig ur askan.

Jag har igångsatt en länge närd tanke om en Humanistisk Akademi den tycks mig nu än mer viktig. (Facebook)

Syftet är att samla dem som vill fylla tomrummet från Vetenskapsakademien som stött ut humaniora och därmed har humanistiska ämnen hamnat på undantag. Det är också särskilt angeläget då antihumanismen har tagit över KVA (länk). Forskningen behöver en akademi som betonar ett innehåll som bör ingå i en modern vetenskaplig humanism.

Vi bildade Humanism & Kunskap för att återerövra humanismens ursprung som ligger till grund för mänskliga fri- och rättigheter. (HK värdegrund) Med ditt medlemskap stöder du detta arbete.

Börje Peratt

Medlemskap i Humanism & Kunskap (HK) har följande avgifter
300 kr fullmedlem erhåller inbjudningar till möten och seminarier, rätt att rösta om beslut och rabatt på event mm.
100 kr stödmedlem erhåller e-postutskick.
Plusgiro: 320793-3 via kassör i Föreningen Kulturnätet.
NORDEA Swish 1234524831
Var snäll uppge ditt namn, adress, e-post och telefonnummer vid fullt medlemsskap
Stöd oss med ditt gillande på Facebook

2 COMMENTS

  1. Tack för din koppling av elitismen till fascismen.
    Man blir rädd.
    Enligt Noam Chomsky är det akademikerna som först vänder kappan med högervindarna.

  2. Electrum vs Frescati ≈ typisk akademisk strid.
    Att idag strida om ’påvens skägg’ är ju ett omöjligt fäktande då det finns tusentals småpåvar …
    Den som väsnas mest erövrar IDENTITETs-guldet.
    # Viktigast; att inte tappa bort sitt själv …

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.