18 februari, 2018

Förintelsen började med funktionsnedsatta barn I – Eugenetik eller rashygien, del I


Eugenik, rashygien, tar sitt material från många källor och organiserar dem till en harmonisk enhet. Foto: Wikipedia

Rashygien eller eugenik är läran om att förbättra människans ärftliga egenskaper genom selektiv avel. Forskare uppskattar att bortåt en miljon människor med funktionsnedsättningar mördades, steriliserades eller tvingades till slavarbete under nazitiden. Och det började med barnen. Kersti Wistrand tar i tre artiklar oss med på en svindlande färd genom idéhistoria och iscensättande.

TEXT: KERSTI WISTRAND

24 mars 1916 håller läkarsällskapet i Wien konferens mitt under brinnande första världskrig. Föreläsningarna handlar om ”Krig och befolkning”. Dr Julius Tandler, en av deltagarna, tar till orda:

Överallt ordnar man arbeten åt invalider; man bemödar sig att anpassa arbetet efter deras förmåga osv, men vi ska inte glömma bort att kampen för överlevnad inte bygger på medlidande och barmhärtighetsutövning; den är en kamp där den starkaste och den dugligaste måste segra och skall segra, inte minst för att vidmakthålla vår folkstam […] Vi måste ha klart för oss att kriget har haft till följd att en mängd odugliga individer, alltså minusvarianter, kommer att kunna föröka sig så att dessa minusvarianter kommer att bli ännu fler i kommande generation än vad de är idag, varför nästa generation kommer att vara än mer angelägen att bevara dessa minusvarianter och hålla dem under armarna. Hur grymt det än må låta måste det likafullt påpekas att det oupphörligt stigande biståndet till dessa minusvarianter är missriktat ur humanekonomisk synpunkt och rashygieniskt felaktigt […] Kvalitetsförbättringen måste börja hos barnet. Om vi nu inte kan vidta kvalitativa åtgärder vid fortplantningen, så bör vi åtminstone anstränga oss att främja denna kvalitet vid uppfödningen. Hit hör en barnuppfostran som regleras efter biologiska och sociala principer.                                                                          Julius Tandler, Krieg und Bevolkerung,1916.

Ja, så kallt och i fullständig avsaknad av humanism och medkänsla, kunde tydligen en läkare uttrycka sig på en konferens i Österrike år 1916! Ovanstående inlägg utgör förord i författaren Steve Sem-Sandbergs bok ”De utvalda” LÄNK  . Läsning av denna artikel i länken rekommenderas innan du går vidare med följande text:

Men vad säger dr Tandler egentligen? Jo:

  • Invalider finns överallt i samhället – första världskriget (1914–18) pågår för fullt.
  • Men livet är en kamp, där den starkaste vinner, dvs. överlever, och för folkstammens utveckling framåt.
  • Medlidande och barmhärtighetsutövning hör inte hemma i denna vår verklighet 1916 när vi nu vet att livets och samhällets utveckling i själva verket bygger på naturlagar.
  • Kriget har gett oss en mängd odugliga invalider, ”minusvarianter”.
  • Om och när dessa invalider får egna barn fortsätter kvalitetsförsämringen hos dessa barn och samhället blir lidande både ur humanekonomisk och rashygienisk synvinkel.
  • Det går inte att helt undvika ”kvalitativa åtgärder” under fortplantningen. Därför finns i samhället människor som är födda med olika fysiska och psykiska handikapp (missbildade, utvecklingsstörda, mongoloida, olika svåra sjukdomar).
  • Individen bör underkasta sig samhällets väl.

Funktionsnedsatta personer betraktas alltså helt cyniskt som objekt. De kallas t.o.m. ”minusvarianter”, som ligger samhället och övriga medborgare till last både rent ekonomiskt och som överförare av dåliga arvsanlag.

Hur kunde denna föreläsning över huvud taget få framföras? Hur såg situationen ut i dåtidens samhälle? Vilka tankeströmningar genomsyrade samhället under denna tid? Vilken människosyn rådde? Låt oss undersöka bakgrunden.

Men först som sist ska vi se lite närmare på vem Julius Tandler är. Hur kunde en judisk läkare och professor föreläsa i dessa ordalag 1916? Hur kunde han tala om ”vår folkstam” och ”rashygien” utan att blinka?

Julius Tandler

I Wien bodde ett stort antal intellektuella judar: Sigmund Freud, Alfred Adler, Ludwig Wittgenstein, och Martin Buber för att nämna några. Inom den s.k. wienmedicinska skolan fanns bl.a. Viktor E. Frankl och Julius Tandler. (1) Sammanlagt delades fyra nobelpris ut till judiska forskare i Wien. Dess judiska församling var den rikaste i Europa tills Tyskland annekterade Österrike 1938.

Även Adolf Hitler, som var född i nuvarande Österrike på gränsen till TyskIand, hade bekanta där och uppskattade judiska skådespelare mycket. Han levde i Wien under 1907–1913 efter ett misslyckat försök att komma in på konsthögskolan. Där umgicks han alltså också med judar samtidigt som han tog intryck av de antisemitiska och nationalistiska strömningar som rådde. Den franske författaren Arthur de Gobineau (1816–1882), som var en av de tidigaste rasbiologiska tänkarna, hade vid 1800-talets mitt gett uttryck för sina tankar om den ariska rasen som den mest högt stående i boken ”Essä om de mänskliga rasernas ojämlikhet”. (2) I Wien kom Hitler även i kontakt med den antisemitiske och utstötte cisterciensermunken Jörg Lanz von Liebenfels teorier om germanerna som den ariska herrerasen samt färgade och judar som de lägst stående (3). Först 1919 efter första världskrigets slut kommer emellertid hans egna antisemitiska tankar i gång, enligt vad han själv skriver i Mein Kampf. (4)

Många av wienjudarna hade hoppats få jämställdhet och lika sociala rättigheter i samhället efter de europeiska revolutionerna 1848. Detta infriades till viss mån samtidigt som antisemitismen i Wien växte. Flera av Wiens intellektuella judar engagerade sig därför inom socialdemokratin som företrädde ett jämlikt samhälle. En av dessa var anatomiprofessorn och läkaren Julius Tandler (1869–1936). (5) Krigstider har alltid varit svåra för samhället med många stupade och lemlästade och en hårt ansatt ekonomi som följd. Som hängiven socialdemokrat är Tandler intresserad av befolkningspolitik och leder arbetet med folkhälsa och välfärd i Wien. Han ägnar sig även åt bekämpningen av TBC och är en föregångare med radiumbehandling av cancerpatienter.

1923 grundar han ”Julius-Tandler-Familjecentrum”, där han bedriver äktenskaps- och familjerådgivning. Han är en förespråkare av sterilisering och eugenik, rashygien. Idag ses detta med oblida ögon, men under denna tid fanns eugeniken allmänt utbredd inom den socialistiska rörelsen. 1924 beskriver han situationen i ”Äktenskap och befolkningspolitik” bl.a.:

30 000 fullständiga idioter kostar den tyska staten två miljarder … tanken att levnadsovärdiga måste kunna offra livet, tränger sig mer och mer på i folkmedvetandet. – Individen och allmänheten hamnar i konflikt. Det finns inte enbart en rätt till liv utan också en plikt. (6)

Julius Tandler blir ledamot i Tyska vetenskapsakademien (Leopoldina) och blir rådgivare inom NF, föregångaren till FN. I slutet av 20-talet uppstår antisemitiska tongångar bland studenterna och 1934 uppror mot socialdemokratin. Tandler förlorar sin professur och emigrerar till Sovjet där han dör 1936.

Hur var det då med dr Tadlers föreläsning ovan? Jo, jag fann originalet till hela den långa föreläsningen på nätet, s 113 f : LÄNK  Det visar sig att Steve Sem-Sandborg endast har tagit ut några starka meningar, där Tandler själv pekar på de allmänna tongångarna i samhället. Förordet ger onekligen ett tillspetsat intryck, kanske för att fånga läsarens uppmärksamhet och intresse från första stund. De översatta termerna ”vår folkstam” och ”rashygieniskt felaktig” kan jag överhuvudtaget inte finna. Skönlitterära författare tar sig tydligen ibland rätten att själva frisera sitt material, vilket man gärna kan ha i åtanke! Eller är det så att författaren kanske inuti boken noggrannare presenterar denne läkare och vad han stod för? Hur som helst synes dr Tandler haft en svår balansgång mellan humanism och eugenik och kanske inte alltid helt har lyckats?

Minnestavla över Julius Tandler uppförd i Wien 1946. Foto: GuentherZ. Wikipedia.

Efter andra världskriget sattes en minnesplatta över Julius Tandler upp framför den familjerådgivningsklinik som han en gång hade startat.

Julius Tandler levde i en tidsepok då eugeniken genomsyrade samhället. Han var väl medveten om idéströmningen och influerad av denna förespråkade han sterilisering., men använde sig politiskt av sitt kunnande för att hjälpa sin omvärld. Han har gått till eftervärlden som en stor social reformator, som grundat omsorgssystem, modernt socialarbete och försäkringsväsen som står sig än idag.

Eugenik i dagens Sverige?

Vilka tankar får du som läsare av denna artikel och ser du några paralleller i vår tid? Är det här synsättet med denna nu hundraåriga och konstaterat falska vetenskapstro sakta på väg tillbaka?

Stämningar i samhället, vad våra politiker säger och vad massmedia skriver spelar roll. Från en läsare har följande uttalande kommit: ”Några oroande tendenser är att försäkringskassan drar in assistansen för barn som varken kan äta eller andas utan hjälp och att kommuner börjar återinföra institutioner eftersom det är billigare. I Katrineholm har överförmyndaren, som även är socialdemokrat, uttalat sig 22 december 2017:

– Kan fler steriliseringar vara en åtgärd för personer med genetiska skador? … På det hela taget tror jag att vi måste acceptera en ordning som innebär att ju mer beroende av samhället du är för att ditt liv ska fungera desto större befogenheter får samhället att styra över hur tillvaron fungerar.” (7)

Känner ni igen orden från dr Tadler för hundra år sedan? Ingen debatt eller folkstorm följde på överförmyndarens uttalande ovan, inget avgångskrav eller politikerkommentar. Vad hade hänt om uttalandet gällt t.ex. homosexuella eller svarta som grupp? undrar läsaren.

Allmänhetens tystnad kan också vara talande.

I del II följer jag upp den idéhistoriska bakgrunden till begreppen eugenik/rashygien/rasbiologi.

Kersti Wistrand

Referenser: 1.https://www.virtualvienna.net/the-city-its-people/jewish-vienna/jewish-intellectuals-artists/ 2.https://sv.wikipedia.org/wiki/Arthur_de_Gobineau
3.https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6rg_Lanz_von_Liebenfels
4.https://sv.wikipedia.org/wiki/Adolf_Hitler
5.Sablik Karl, Julius Sandler: Mediziner und Sozialreformer, 2010, Peter Langs Verlag.
6.https://de.wikipedia.org/wiki/Julius_Tandler
7.https://www.kkuriren.se/katrineholm/overformyndaren-undrar-om-fler-steriliseringar-kan-vara-en-losning/

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: