Dalai Lama: ”Bröder och systrar, God morgon!”

0
1610

I slutet av 2016 var 66,5 miljoner människor på flykt i världen. Hälften är barn. Dalai Lama (född 1935) har själv erfarenhet av att vara flykting. Han sprider det tibetanskt buddhistiska fredsbudskap över världen och fick Nobels fredspris 1989. Här presenteras hans fredsbudskap i en föreläsning i Central Park i New York 13 augusti 1999.

TEXT: KERSTI WISTRAND

Dalai Lamas andliga träning började vid två års ålder, då han befanns vara en reinkarnation av den föregående Dalai Laman, som var den trettonde i ordningen. Han fördes till den tibetanska huvudstaden Lhasa. När han var sexton tillträdde han Tibets världsliga ledning och tvingades mycket snart bevittna hur Kinas kommunistiska armé på ett mycket brutalt sätt invaderade landet. 1959 gjorde kineserna sig beredda att bomba hans sommarpalats, varvid den tjugofemårige Dalai Lama tvingades fly. 100 000 tibetaner följde honom i landsflykten till Indien. Tibetaner är idag spridda över hela världen. I staden Dharamsala vid Himalayas fot finns idag hans demokratiska regering, varifrån han tjänar sitt folk. Dalai Lama har arbetat hårt för att den tibetanska kulturen och dess andliga traditioner ska föras vidare. I Tibet går andlighet och kultur hand i hand. Med andlighet menas här att ha ett varmt hjärta, en känsla för gemenskap och en känsla av att bry sig om andra. Materiell framgång och andlighet måste balanseras.

Dalai Lama är ytterst beläst och bildad, se videon ovan. Han har bl.a. en doktorsgrad i logik. Nedan följer en sammanfattning av hans långa tal i Central Park 1999. Hela talet återfinns i första kapitlet i boken ”Dalai Lama – ett öppet hjärta”. I denna bok berättar Dalai Lama vidare bl.a. om meditationstekniker och olika stadier inom meditationen.

Foto: K. Wistrand

God morgon, bröder och systrar!

” Jag tror att varje människa har en medfödd längtan efter lycka och att ingen vill lida. Jag tror att var och en av oss har samma förutsättningar att utveckla inre frid och därigenom uppnå lycka och glädje.

Jag har inga underverk att erbjuda er och uppriktigt sagt är jag skeptisk mot dem som påstår sig ha extraordinära krafter, men genom oförtröttlig mental träning kan vi förändra vår mentala varseblivning eller vår mentala attityd. Detta kan innebära en stor skillnad i våra liv. Om vi har en positiv attityd saknar vi inte inre frid ens när vi omges av fientlighet. Om vår attityd å andra sidan är negativ, påverkad av rädsla, misstänksamhet, hjälplöshet eller självförakt, då kan vi inte vara lyckliga ens när vi omges av våra vänner i en trivsam atmosfär och en behaglig miljö. Den mentala attityden är alltså mycket viktig. Den innebär en verklig skillnad för vår lycka. Hur svår och krånglig tillvaron än är, kan vi känna inre frid om vi har en sådan attityd.

När jag riktar blicken bakåt, ser jag att mitt liv inte har varit lätt. Jag förlorade min frihet när jag var sexton år och mitt land när jag var tjugofyra. Sedan dess har jag levt i landsflykt samtidigt som jag burit ett tungt ansvar. Under alla dessa år har jag emellertid lärt mig en del om vad det innebär att hysa medlidande med och visa omtanke med andra.

Foto: Christopher Michel. Wikipedia

Vi är sociala varelser

Medlidande definieras inom buddhismen som en önskan att alla varelser ska befrias från lidande. Tyvärr är det omöjligt för oss att utplåna allt lidande i världen. Vi kan inte ta på oss den uppgiften, och det finns inget trollspö som kan förvandla lidande till lycka. Vad vi däremot kan göra är att utveckla det goda inom oss själva och därigenom hjälpa andra att göra samma sak.
Jag tror det är naturligt för oss att agera som sociala varelser. Våra goda egenskaper är vad jag vill kalla sanna mänskliga värden. Vi bör arbeta på att öka och vidmakthålla till exempel förmågan att dela med oss och hysa omtanke om varandra.
Vi måste också respektera andras rättigheter. Därigenom inser vi att vår egen framtida lycka och välfärd är beroende av de många andra medlemmarna i vårt samhälle. Idag med den globala ekonomin betyder nationella gränser inte längre någonting. Inte bara länder är beroende av varandra utan även kontinenterna. När vi tittar närmare på de många problem som mänskligheten står inför just nu ser vi att vi har skapat dem själva. Med det menar jag inte naturkatastrofer. Men konflikter, blodsutgjutelse och problem som uppstår ur nationalistiska känslor och gränser mellan länder, har alla åstadkommits genom människor.

Om vi tittade ned på jorden från en punkt ute i rymden skulle vi inte se några linjer som föreställer nationsgränser. Vi skulle bara se en enda liten planet. Så snart vi drar ett streck i sanden, uppstår en känsla av ”vi” och ”de”. I många länder förekommer en mycket trångsynt nationalism. Men våra grannars intressen är också våra intressen. Att tillvarata sina grannars intressen innebär i grund och botten att tänka på sin egen framtid. Genom att vi skadar våra fiender skadar vi oss själva.

Till följd av den tekniska utvecklingen, den globala ekonomin och den enorma befolkningsökningen har vår värld genomgått en stor förändring: den har krympt högst påtagligt. Våra insikter har emellertid inte utvecklats lika snabbt. Vi klamrar oss fortfarande fast vid gamla nationella gränser och den förlegade känslan ”vi” och ”dom”. När vi idag är så beroende av varandra är krig en otidsenlig företeelse.
När vi står inför problem eller oenighet måste vi hitta en lösning genom dialog. Ensidig seger leder inte längre någonstans. Vi måste arbeta för att lösa konflikter i försonlig anda och alltid ta hänsyn till andras intressen. Vi kan inte förgöra våra grannar. Gjorde vi så skulle det i slutänden orsaka oss själva lidande. Därför anser jag att våld inte har någon plats i vår moderna tid. Icke-våld är det rätta sättet att gå tillväga. Det inbegriper också medlidande och omtanke. Min övertygelse är stark om att vi måste verka för detta icke-våld, såväl inom familjen som på det nationella och internationella planet. Varje individ har förmåga att bidra till ett sådant icke-våld som kännetecknas av medlidande.

Hur ska vi gå tillväga? Vi kan börja med oss själva. Vi måste försöka utveckla ett vidare perspektiv, lära oss att betrakta situationen från alla håll. När vi står inför ett problem ser vi dem vanligen ur vår egen synvinkel. Ibland bortser vi till och med avsiktligt från andra aspekter av en situation. Detta får ofta negativa konsekvenser. Men det är mycket viktigt att vi har ett bredare perspektiv. Vi kan tänka oss samhället som en kropp. Om någonting sker med foten, sträcker vi oss ned för att hjälpa foten. På samma sätt måste vi ingripa när någonting går fel i samhället. Varför? Därför att det utgör en del av kroppen, en del av samhälle.

På samma sätt är det med miljön. Detta är vårt hem, vårt enda hem! Om vi förstör den, eller om någon fruktansvärd katastrof sker genom vår försumlighet, vart ska vi då ta vägen? Att visa omtanke om miljön ligger alltså i vårt eget intresse.

Ett annat problem vi ställs inför dagligen är klyftan mellan rika och fattiga. Oron och rädslan i samhället, morden, stölderna och våldtäkterna är enligt min uppfattning resultat av den ekonomiska orättvisan i samhället. Vi måste begagna oss av kapitalismens dynamiska metoder för att skapa pengar och sedan fördela dem på ett bättre och mer meningsfullt sätt så att andra kommer i åtnjutande av dem. Ur moralisk såväl som praktisk synvinkel är detta ett mycket bättre sätt att åstadkomma en förändring av samhället. De rikare bör visa större omtanke om de fattigare, men jag uppmanar också de fattiga som lever under svåra förhållanden att tro på sig själva och att arbeta hårt för att ta tillvara sina möjligheter.

Att tro på sig själv är mycket viktigt. Hur lyckas man med det? Först måste vi hålla i minnet att vi är lika mycket värda som alla andra människor och att vi alla har samma förutsättningar och samma utvecklingsmöjligheter. Om vi har en optimistisk inställning och tror att vi kan lyckas, då förmår vi utvecklas. Genom att inse att sinnet är formbart kan vi ändra på våra attityder med hjälp av olika tankeprocesser.

Människors känslor är mycket starka och ibland överväldigas vi av dem. Detta kan leda till katastrof. Det finns viktiga övningar att träna sinnet. Det finns övningar för att träna sinnet att distansera sig från starka känslor innan de växer till inom oss. Om man råkar ut för en orättvisa, måste man t.ex. göra en analys av den och dra en slutsats med en klar uppfattning som grund, inte som ett resultat av vrede.

Det finns en buddhistisk övning där man föreställer sig att man ger glädje och all glädjes källa åt andra människor och på så sätt tar bort allt lidande. Fastän jag naturligtvis inte kan ändra deras situation, känner jag att vår attityd i vissa fall, genom äkta omtanke och medlidande, genom att vi tar del av andras prövningar, kan bidra till att lindra deras lidande, om så bara mentalt. Det väsentligaste med den här övningen är emellertid att förbättra vår inre styrka och vårt mod. Så länge man utgör en del av den mänskliga gemenskapen är det mycket viktigt att vara en hjälpsam och godhjärtad människa.”

Här kan du slutligen se en videofilm om från 1982, där Dalai Lama intervjuas om ”Det öppna hjärtat” (kan endast ses i Sverige) LÄNK

Vidareförmedlat av Kersti Wistrand

Källor: 1. https://s3.amazonaws.com/unhcrsharedmedia/2017/2017-06-19-Global-Trends-2016/2016_Global_Trends_WEB-embargoed.pdf och http://www.omvarlden.se/Branschnytt/nyheter-2017/antalet-flyktingar-i-varlden-okar–slar-nya-rekord/
2. Dalai Lama, Ett öppet hjärta – att visa medlidande i vardagen, 2003, Richters förlag, Malmö.
Tagged:

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.