Världsmiljödagen 5 juni

3
1015

Ända sedan Stockholmskonferensen 1972 firas varje år Världsmiljödagen den 5:e juni. Denna dag är ett initiativ som drivs av FN:s miljöprogram.

TEXT: KERSTI WISTRAND

Miljö och klimat är ett område som ska genomsyra Världsmiljödagens hela verksamheten. Varje år har sitt tema. Den femte juni  2017 startade FN:s möte om havens framtid, där Sverige står som värd tillsammans med önationen Fidji.

Frågor kring världens miljö och klimat kan ses som viktigare än någonting annat, inte minst eftersom USA:s president Trump den 1 juni hoppade av Parisavtalet, ett klimatavtal där 195 av världens länder tillsammans har som mål att hålla jordens ökande temperatur under 2 grader.

Hösten 2015 enades världens ledare, som samlats i Paris, om ambitiösa mål för att hålla nere den globala uppvärmningen. Många års svåra och tuffa förhandlingar låg då bakom dem. Samma höst klubbades även Agenda 2030 igenom i FN och nu var de globala målen för hållbar utveckling ett faktum.

Det råder olika meningar, men forskare är i princip ense om att den globala uppvärmning som påvisats under de senaste decennierna är starkt beroende av människans utsläpp av så kallade växthusgaser. I vissa kretsar i USA och andra delar av världen har detta debatterats i termer av ”klimatförnekare” och ”klimathotare”. President Trump har flera gånger ifrågasatt klimatförändringarna och bl.a. twittrat att växthuseffekten är en bluff , ”påhittad av kineserna” som satt det hela i system för att sänka USA:s ekonomi och materiella standard. En stark amerikansk marknaden är alltså motivet bakom presidentens klimatförnekande.

Nyligen har Donald Trump meddelat att den amerikanska staten hoppar av Parisavtalet.

USA:s bidrag till nedsmutsningen och klimatförändringarna är mycket stora. 70 % av dess enorma elkonsumtion kommer idag från olja och kol enligt SVT:s utrikeskorrespondent Erika Bjerström. Endast 1,7 % härrör från vindkraft och Trump vill fortsätta bygga ut användningen av de fossila energikällorna, vilket kommer att leda till att USA ensamt kommer att stå för 0,3 graders uppvärmning av vår planet vid slutet av detta sekelskifte. (appen SVT Nyheter)

USA är också det land som står för den mest koldioxidintensiva energikonsumtionen och är därmed den största miljöboven tillsammans med Kina, som dock inte har lika lång nedsmutsningshistorik bakom sig. Medan en amerikan idag svarar för 16 ton koldioxidutsläpp per person och år, svarar en invånare i Kina för sju ton. I Indien är motsvarande siffra två ton. Dessa länder står på nybörjarnivå jämfört med USA, där välståndet och dess följder för miljön pågått i åtminstone ett sekel. Den rikaste indiern sägs konsumera mindre energi än den fattigaste amerikanen.

Kina tar sitt ansvar på största allvar bl.a. på grund av allt smog i storstäderna vilket förorsakat åtskilliga sjukdoms- och dödsfall. Landet har minskat sin kolutvinning under tre år och lovat öka sin andel av icke-fossila bränslen. Kina investerar i förnybar energi, Indien i solenergi.

42 länder har i Parisavtalet lovat att betala 9,7 miljarder dollar till klimatfonden. Denna fond ska användas bl.a. till klimatfrämjande konkreta åtgärder, t.ex. att plantera mangroveskogar och murar mot översvämningar då havsnivåerna stiger. Fonden ska även användas till forskning.

Tre dagar innan Barack Obama avgick såg han till att den amerikanska staten betalade 500 miljoner dollar till den gröna klimatfonden, dvs ca 9 dollar per invånare. Som jämförelse betalar Sverige 59 dollar per invånare. President Trump beklagar Obamas handling och hävdar att Parisavtalet sänker USA:s ekonomi och att andra länders ekonomi stärks på amerikanarnas bekostnad.

Mot bakgrund av vad som skett är det FN-möte som Sverige nu initierat i New York mycket viktigt. Under fem dagar ska ministrar från världens länder diskutera vad man kan göra för miljön i havet. Bl.a. handlar det om nedskräpning, klimatförändringar och överfiskning. Mötet öppnades med tal av FN:s generalsekreterare António Guterres:

– Havet tillhör verkligen oss alla. Att göra haven friskare är en utmaning för multilateralismen. Vi får inte misslyckas. Tillsammans måste vi lösa de problem som hindrat oss.

Alla jordens länder måste lösa klimatutmaningen gemensamt och har därför ett ansvar att agera. De rika länderna har ett gemensamt ansvar att minska sina utsläpp och bidra till fattiga länders ansvar.

De klimatförändringar som vi står inför kan få allt svårare följder. En konsekvens är att klimatflyktingströmmen över Medelhavet komma att öka i takt med att desperata människor söker livsutrymme och överlevnadsmöjligheter.

I följande artikel kommer plasten och dess roll i världshaven att belysas.

Kersti Wistrand

3 COMMENTS

  1. Liten faktadetalj: USA har ca 326 miljoner invånare, så korrekta siffror dollar/invånare blir 500 miljoner dollar delat på 326 miljoner amerikaner dvs ca 1,53 dollar/amerikan som Obama såg till att amerikanska staten betalade till den gröna klimatfonden.

  2. Från Pia Hellertz har jag fått ett långt mejl med många referenser. Jag har gjort en sammanfattning av hennes långa mejl nedan.
    Kanske kan Pias tankar väcka mer debatt i ämnet:

    Hej Kersti,

    Du skriver: “Forskarna är i princip ense om att den globala uppvärmning som påvisats under de senaste decennierna är starkt beroende av människans utsläpp av så kallade växthusgaser.”

    Denna uppgift du tar upp i din text i H&K idag är tyvärr inte korrekt. Forskarna är långt ifrån ense om någon global uppvärmning. Flera forskare är skeptiska mot teorin om en av människorna skapad global uppvärmning genom koldioxidens ökning i atmosfären och dess effekter på livet på Jorden.

    När man pratar om människans påverkan genom avgaser, fabriker m.m. som leder till smog, så handlar det ju inte om koldioxid utan om en massa andra gifter. Koldioxiden är växternas nödvändiga näring och naturen behöver mer koldioxid.

    För mig blev det en viktig insikt när jag förstod att jag måste skilja på miljö, väder och klimat. Miljö och väder kan vi påverka med allt möjligt. Men klimatet kan vi inte påverka. Jag håller med om att människan påverkar luftmiljön destruktivt – men det handlar inte om KLIMATET. Endast solen kan påverka klimatet, läs vad en del forskare kommit fram till här: http://www.piahellertz.com/Solen_driver_vart_klimat.pdf

    Människan kan idag påverka miljö och väder medvetet med allt möjligt inklusive de ohyggliga energimaskinerna (HAARP m.m.). USA, CIA, NASA m.fl. har länge forskat om hur man kan använda vädret som vapen.

    Alarmisterna och Miljöpartiet borde tala mycket mer om miljöhotet istället för människans påverkan på den globala uppvärmningen. Som miljöhot kan de tala om plastbergen i haven, gifterna i jordbruket och i luften, gifterna i kläder, gifterna i maten, gifterna i läkemedlen m.m. Men det passar inte deras agenda. Men detta kommer att avslöjas när tiden är mogen.

    Jag har skrivit en bok om detta och om den mycket mörka agendan bakom myten om global uppvärmning. Du kan läsa inlägg i NewsVoice, http://newsvoice.se/2015/12/20/97-av-alla-klimatforskare-ar-inte-overens-om-att-klimathotet-beror-pa-manniskan-viralgranskaren-pa-newsvoice/ – bland många flera.

    Den bakomliggande agendan är att “Eliten”, de som har makten över alla regeringar m.m. kämpar för globalisering, d.v.s. en ny världsordning, en världsmilitär (NATO), en världsdomstol, en världsreligion och en världsvaluta, eftersom det är lättare att ta makten om de kan kontrollera allt. Idealet är en kommunistisk/socialistisk världsstat. Och det är INTE en konspirationsteori. Idag skriver allt fler skribenter och visselblåsare om detta.

    Klimathotet är ett påhittat hot för att skrämma människor till att börja ropa på den starke ledaren som kan fixa allt. Terroraktioner är en del av agendan.

    Varmaste nationaldagshälsningar
    Pia

  3. Världsmiljödagen 2019 hade temat ”luftföroreningar”.
    Alla kan vi förstå att luftföroreningar påverkar negativt hälsa, miljö och klimat.

    Förhoppningsvis kan vi enas om att
    1) De värsta luftföroreningar orsakar termiska processer.
    Det spelar ingen roll om råvara som förbränns, utsätts för termisk förgasning eller för pyrolys är fossil eller förnybar.
    Allt levande dödas och därmed hotas biologisk mångfald.

    2) Ganska besvärande är luftföroreningar från biologiska processer när mikroorganismer omvandlar förnybart organiskt material (allt som kommer från nu levande växter, djur och mikroorganismer).
    Det avgår koldioxid, vatten ånga, värme samt bildas bioaerosoler och många olika gasformiga föreningar:
    2a) under okontrollerade omvandlingsprocesser i naturen eller vid nuvarande hantering av avfall och avlopp.
    2b) under dåligt kontrollerade biologiska omvandlingsprocesser såsom kompostering där ca 70 vikt % är förorenande förluster eller vid metanjäsning när nuvarande biogasanläggningar är dåligt anpassade till mikroorganismernas behov.

    De flesta levande organismer är beroende av fotosyntes där solens strålningsenergi omvandlas till bioenergi med hjälp av minst 16 för de flest högre växter essentiella kemiska grundämnen: väte (H), kol (C), syre (O), kalium (K), kalcium (Ca), magnesium (Mg), svavel (S), klor (Cl), järn (Fe), bor (B), mangan (Mn), zink (Zn), koppar (Cu), molybden (Mo) samt stimulerande grundämnen som anses vara kobolt (Co), krom (Cr), nickel (Ni), vanadin (V), tenn (Sn), litium (Li), fluor (F), selen (Se), kisel (Si), m fl. enligt olika källor.
    Bioenergi och grundämnen används sedan som mat, foder och virke och alla restprodukter och avfall kan kaskadutnyttjas i olika processer. Det som blir över kan mikroorganismer med hjälp av väl anpassad teknik omvandla till biogas och biogödsel.
    Biogas kan omvandlas till el och värme/kyla eller användas som råvara i stället för naturgas.
    Biogödsel innehåller en del bioenergi, alla för växter nödvändiga grundämnen, levande mikroorganismer samt bidrar till kolinlagring. Alla dessa faktorer är viktiga för markens bördighet och bra skördar. Därmed mer av solens strålningsenergi kan omvandlas till bioenergi.

    Att främja processer från jord till jord är grunden för cirkulär bioekonomi och kan påverka positivt 10 av 17 globala målen 2030 direkt och övriga indirekt.
    Fråga:
    När kommer bioenergi och kemiska grundämnen som är grunden för människans liv hanteras med kunskapsbaserade metoder och teknik anpassad till biologiska processer?
    Vi söker samarbetspartner för ett projekt ”Från jord till jord”. Om våra aktiviteter kan läsas på http://www.biotransform.eu.

Lämna ett svar till Mikael P Cancel reply

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.