4 december, 2016

Tack för kampen för kvinnorna, Hillary Clinton!

Hillary Clinton - Foto: Gage Skidmore, Wikimedia Commons

Hillary Clinton förlorade oväntat valet i USA. Opinionsundersökningarna slog liksom i Brexitfrågan fel och Donald Trump blir USA:s fyrtiofemte president. Missnöjet vann. Hillary Clinton har sedan unga år arbetat för kvinnornas fullständiga rättigheter i världen. Kersti Wistrand sammanfattar.

Text: Kersti Wistrand, Bild: Hillary Clinton. Foto: Gage Skidmore     

Hon blev inte USA:s fyrtiofemte president. Med stor intelligens, kvinnlig empati, okuvligt mod, envishet och uthållighet har hon hållit ut, bitit ihop och gått vidare fastän hon många gånger förödmjukats som kvinna. Hillary Diane Rodham Clinton är hennes namn och hon förlorade denna dag åter igen presidentskapet. Hennes historia och det hon gjort för kvinnor i världen är dock väl värd att lyftas fram.

Hillary Rodham föddes 1947 i Chicago, Illinois, och tillhörde efterkrigsgenerationens kvinnor med en del mödrar som upplevt andra världskriget, om än på avstånd. Hennes mor var hemmafru, vars make arbetade inom textilindustrin under kriget. Runt om henne fanns dock mödrar och hemmafruar som vid sina makars inkallelseorder, började arbeta utanför hemmet för att försörja barnen.

Många återvände till hemmet då männen kom tillbaka, men hade nu en annan erfarenhet att relatera till och en annan anda att uppfostra sina döttrar i. Men så fanns där även kvinnor som tog tydlig ställning och började tala om jämställdhet och som blev trakasserade.

Hillarys mor, som aldrig fick förverkliga sina inneboende resurser, uppmuntrade sin dotter. Hillary kom själv att erfara ojämlikheten och kvinnosynen i det amerikanska samhället och fick senare utstå en hel del genom åren som politiker, men gav aldrig upp. Hon är en vinnarskalle och kanske är det därför extra svårt att ta förlusten i det senaste presidentvalet, där hon ännu i skrivande stund , morgonen den 9 november, inte har orkat tacka sina medarbetare offentligt.

Vid 16 års ålder började Hillary engagera sig politiskt. Hon påverkades mycket av medborgarrättskämpen Martin Luther King och lyssnade till hans predikningar i kyrkan. Efter dennes död 1968 anslöt hon sig till Demokratiska partiet. Vid 22 års ålder var hon utbildad jurist och specialiserade sig på barns rättigheter. Ett par decennier senare ansågs hon vara en av de hundra mest inflytelserika advokaterna i USA. 1974 blev Hillary Rodham anställd som lärare vid University of Arkansas, där även Bill Clinton undervisade. De kände varandra från tidigare studier i Yale Law school.

Redan på den tiden var hon, i motsats till Bill, känd för sina starka politiska uttalanden. De två ingick äktenskap och 1980 föddes deras enda barn. När Bill Clinton blev president 1992, blev hon rikets första dam. Hillary Clinton var den intelligenta och starka kvinnan bakom sin makes politiska karriär och stod till viss del för hans framgång. Vid hans utnämning lär hon ha sagt: ”Ni får två för en”. Hennes stora samhällsintressen var skola och sjukvård.

Idag dör 50 000 amerikaner varje år för att de inte har råd med sjukvårdsförsäkringar som kan ge dem den vård de behöver i ett land där inte skatter täcker och där man måste bekosta vården ur egen ficka. Under tjugo år har antalet dödsfall vuxit till en miljon på grund av att den sjukvårdsreform som Hillary Clinton sattes att leda arbetet för 1993, inte vann tillräckligt stöd. Hon blev istället förödmjukad och attackerad som kvinna för att hon ville genomföra stora förändringar och finansiera genom skatter.

Sjukvårdsreformen vilade sedan tills president Obama kom till makten. Idag finns Obamacare men ändå står 30 miljoner amerikanske medborgare utan försäkring. Missnöjet bland dessa är stort.

Hillary ansågs av sina motståndare olämplig att såsom rikets första dam spela en central roll i politiska frågor, men hon stod på sig och menade att hon spelade en aktiv roll för hennes makes presidentskap. Som första dam väckte hon beundran för sitt engagemang och ihärdiga stöd för kvinnors rättigheter runtom i världen och för sitt engagemang i alla frågor som rörde  barn. Hon var med i flera projekt för att stödja utsatta barn och för forskning om barns sjukdomar och for runt i världen bl.a. för att se olika länders lösningar.

FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995

Känt är det tal som Hillary Clinton höll under FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995. Kinesiska myndigheter var oförberedda på att 50 000 kvinnor från hela världen anlände till konferensen och livrädda då de förstod innebörden av Hillary Clintons tal, som för övrigt censurerades och tystades ned inom Kina.

Publiken visste inte vad hon skulle säga när det var hennes tur att greppa mikrofonen, men efter hennes tal ville inte applåderna upphöra. Kvinnor från 189 länder förstod, insåg hennes mod och stödde henne utifrån egna erfarenheter. Alla dessa länder skrev under den s.k. Beijingdeklarationen, som förband sig till jämställdhet, utveckling och fred. Här är en del av talet:

”Det är en kränkning av mänskliga rättigheter när en av de vanligaste dödsorsakerna för kvinnor mellan 14 och 44 års ålder är det våld de utsätts för i sina hem av sina släktingar.

Det är en kränkning av mänskliga rättigheter när kvinnor och flickor säljs som prostituerade på grund av girighet.

Det är en kränkning av mänskliga rättigheter när barn svälter, dränks, kvävs eller får ryggraden bruten bara för att de föds som flickor.

Det är en kränkning av mänskliga rättigheter när kvinnor våldtas i sina egna samhällen.

Det är en kränkning av mänskliga rättigheter när tusentals kvinnor våldtas som en del av krigsföring.

Det är en kränkning av mänskliga rättigheter när unga kvinnor utsätts för något så brutalt som könsstympning.

Om det är ett budskap från denna konferens, låt det bli att mänskliga rättigheter är kvinnors rättigheter och att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. En gång för alla.”

1995 var det liksom nu sällsynt med kvinnliga ledare i världen. Av 190 regeringschefer var endast åtta kvinnor. I FN fanns representanter för 183 medlemsländer, men förutom Madeleine Albright från USA fanns där endast sex kvinnor. Kriget på Balkan och i Rwanda pågick och kvinnorna fick i FN igenom ”resolution 1325” om kvinnornas roll för världsfreden: ”Det är omöjligt att få en varaktig fred om kvinnor inte är med i fredsdiskussionerna och besluten.” Madeleine Albright arbetade för krigsbrottstribunalen, där män kom att dömas för sexualbrott mot kvinnor under krigen.

Madeleine Albright utsågs till första kvinnliga utrikesministern (1997–2001) under Bill Clinton. Senare blev Condoleezza Rice den andra kvinnliga utrikesministern 2005–2009.

Hillary Clinton, Madeleine Albright och Condoleezza Rice samarbetade och påverkade vad de kunde då det gällde kvinnors rättigheter. När krig fördes mot terrorismen i Afghanistan, påverkade de genom att påpeka kvinnornas jämställdhet och förmåga att påverka sina söner. Därför byggdes skolor och utbildades lärare för flickor.

Det var fortfarande omöjligt att som kvinna bli president i USA. I slutet av 90-talet inträffade Bill Clintons otrohetsaffärer. Hillary Clinton förlät och ställde upp på maken och av kärlek, enligt vad hon själv sagt. Hon visade därmed förmågan att hålla kursen vad som än händer. I och med denna händelse gav hon sig dock in i politiken på nytt och blev invald i senaten. Hon tog därmed ut kursen för sin egen politiska karriär och visade sin självständighet.

Några år senare ställde Hillary Clinton upp i presidentvalet 2008. Hon ledde länge under opionsundersökningarna, men presidentskapet vanns till slut av Barack Obama. Själv fick hon 2009 rollen som tredje kvinnliga utrikesminister. Hon tilldelades dock inga stora viktiga uppdrag, men gjorde alltid vad hon kunde för kvinnornas rättigheter i alla de länder hon besökte och talade med ländernas utrikesministrar. Speciellt tog Hillary Clinton upp trafficking av miljontals unga kvinnor i bl.a. Kina och Indien. Hon såg till att de tio värsta länderna och deras brottsstatistik överlämnades varje år till regimerna och kunde på så sätt få brotten att minska. Idag är cirka 25 miljoner kvinnor fortfarande utsatta för trafficking.

I april 2015 kungjorde Hillary Clinton sin kandidatur till president och nu vet vi hur det gick. Hon fokuserade under första året bl.a. på att förhindra klimatförändringar, tillåta samkönade äktenskap och att bekämpa ojämlikheter. Jag sammanfattar mina tankar som så:

”Din inställning till vapenindustrin, NATO och krig, var jag mycket orolig för, men du har många kvaliteter. Som kvinna har du ett delvis annat perspektiv på världen än männen och skulle som första amerikanska kvinnliga president kunnat tillföra politiken något nytt, men det blev inte så. Tack ändå, Hillary, för att du så modigt och uthålligt ställt upp och förhoppningsvis också i fortsättningen orkar ställa upp för världens kvinnor!”

Text: Kersti Wistrand

Källor: TV- och radioprogram, bl.a. ”Hillary Clinton, kvinnorna och kampen, engelska Wikipedia.

http://www.regeringen.se/informationsmaterial/1997/11/publikation

Comments

  1. Mycket bra!

  2. Tack Kersti för denna utredande artikel. Hillary Clinton har fått utstå mycket hån för att hon tagit kamp för mänskliga rättigheter samtidigt som hon inte har hållit rent från storindustriernas intressen och särskilt då genmanipulering. En av hennes sponsorer var just Monsanto. Jag har sett en möjlig ursäkt till detta och en förklaring är att genmanipulerad föda är en del i kampen mot svält i tredje världen. Mot denna bakgrund kan man förstå Clintons acceptans. Samtidigt så vittnar det om att spela roulette med grundläggande förutsättningar för biologisk mångfald och miljö. Med detta sagt har jag utifrån valet av Trump insett att vad som helst kan hända. https://borjeperattdebate.wordpress.com/2016/11/09/donald-dick-rednecks-styr-us/

  3. Man ska inte undgå att påpeka att Hillary Clinton fick större antal röster än Trump, men röstsystemet utgår inte helt från människoantalet utan från det rådande systemet med valkretsar í USA. Väldigt märkligt för att vara demokratiskt- Principen ”en människa = en röst” sätts ur spelet.

  4. En vecka efter valet konstateras att Hillary Clinton fick 1,2 miljoner mer röster än Donald Trump. Många invånare i USA skriver nu på listor med krav om ett förändrat valsystem där individernas röster ger utslag istället för elektrodernas.

    En vecka efter valet höll Hillary Clinton också sitt första egentliga tal vid en stor välgörenhetsgala för barn. Hon såg trött och besviken, men beslutsam ut och berättade att hon helst velat isolera sig i hemmet med sina hundar och en god bok, men betonade vikten av barnens framtid i världen och man nu måste gå vidare tillsammans:

    ”… Var engagerade på alla nivåer. Vi behöver er och Amerika behöver er. Era energier, ambitioner och talanger. Det är så vi kan komma igenom detta och så vi kan hjälpas åt att vända utvecklingen till en mer moralisk och rättvis värld. Jag vet att det inte är lätt, men Amerika är värt det och våra barn är värda det. Tro på ert land, tro på er själva och ge aldrig någonsin upp!”

Kommentera

%d bloggare gillar detta: