2 december, 2016

Alla helgons dag 2016

Föregångarna av Kristus med helgon och martyrer (ca 1423-1424) Tempera på trä, 31,9 x 63,5 cm National Gallery, London (Wikicommons)

Målning av renässanskonstnären Fra Angelico 1423-24. Föregångarna av Kristus med helgon och martyrer (ca 1423-1424) Tempera på trä, 31,9 x 63,5 cm National Gallery, London (Wikicommons)

Idag firar vi Alla helgons dag och tänder ljus för våra anhöriga som gått ur tiden. Inom katolicismen infaller Alla helgons dag alltid den första november och firas      över hela den katolska världen. Kersti Wistrand har på TV följt påve Franciskus allhelgonamässa i Malmö.

TEXT AV KERSTI WISTRAND
Alla bilder Wikicommons, klicka på dem för förstoring.

För påve Franciskus är jungfru Maria mycket viktig och en staty av henne och Jesusbarnet finns alltid på plats under alla hans mässor. Så ock under den katolska allhelgonamässan som firades på Swedbank stadion i Malmö, den första sedan 1527 då Sverige blev protestantiskt. På podiet stod Eva Spångbergs madonnastaty, försänkt i en meditativ pose med barnet i famnen och -förutom påven- omgiven av katolska kardinaler i smultronröda klädnader, biskopar i ceriserosa, präster och ordensbröder i vitt eller svart. Lite längre bort på en läktare stod kören med två hundra medlemmar från alla Sveriges katolska församlingar.

I Sverige finns idag 150 000 katoliker, bland dem många invandrare. Med på denna mässa i Malmö var 18 000 personer, varav många utrikes gäster. Alla var glada att ”den andlige Fadern” skulle leda denna unika mässa och jämförde honom med en herde som leder pilgrimsvandringen till himlen. Ty första november, denna högtidsstund, firas till hågkomsten av alla kanoniserade katolska helgon som någonsin har levt. ”Det finaste man kan göra är att fira mässan med den helige Fadern som kommit till oss ända här uppe i Norden och det är något stort att vara tacksam för”, menade en deltagare.

Vad är då ett helgon? Det är allas vårt mål att bli ett helgon, berättar den katolska talesmannen, men endast få kan bli det. Kanoniseringsprocessen kan ta från ett par år till några århundraden. Vi svenskar känner till Den heliga Birgitta (1303-73) LÄNK och Elisabeth Hesselblad (1870-1957), LÄNK som helgonförklarades i juni 2016. I själva verket finns det emellertid tretton svenska helgon uppförda i den romerska kalendern. De härstammar från tiden före reformationen, då den lokala biskopen fortfarande hade rätt att helgonförklara. Vår svenska almanacka bär spår av dessa än idag: den helige Henrik 18 januari, Cecilia 22 november och Staffan 26 december.

Som katolik ber man inte till helgonen utan man ber om deras förböner inför Gud: ”De är våra vänner i himlen och förstår våra jordiska vedermödor”. Varje dag på året har sina helgon, men den första november firas alla helgon samtidigt.

Jungfru Maria med Jesusbarnet. Skulptur av Eva Spångberg

Jungfru Maria med Jesusbarnet. Skulptur av Eva Spångberg

Jungfru Maria har en speciell roll i allhelgonamässan. Hon vördas som kyrkans moder och helgonens drottning. I mässan utplånas tid och rum. Kyrkan på jorden och kyrkan i himlen förenas. Kyrkan i tiden och kyrkan bortom tiden.
Kyrkan är de levandes gemenskap med ”det hinsides”, helgonen och änglarna.

Påve Franciskus (wikicommons)

Påve Franciskus (wikicommons)

Påven kommer in på arenan i sin specialbil, kliver ur den och börjar gå utmed läktarna, hälsar, skakar hand och välsignar barn. Han är folklig, spontan och omtyckt. Som förste påve någonsin har han tagit sig namnet efter den helige Franciskus som är hans förebild. Liksom denne vill han lyfta fram de utsatta och svaga i samhället och vill att deras röster ska höras oberoende om de är gamla, sjuka, ofödda eller flyktingar. Han är ödmjuk inför deras lidande, välsignar dem och lyfter fram deras tålamod som en förebild för oss övriga.

Franciskus vill förändra och omvända hjärtan snarare än förändra kyrkans lära. Han har en mild, lugn och ödmjuk utstrålning och katolikerna tycks ta honom till sitt hjärta. Hit till Sverige har han kommit för att tillsammans med representanter för Lutherska världssamfundet ena de båda kyrkorna och knyta ihop det band som klipptes av i och med reformationen för snart 500 år sedan. Men just denna mässa är helt katolsk och med många katoliker som besökare.

Påve Franciskus går upp på scenen och mässan inleds genom att alla unisont sjunger ärkebiskopen Nathan Söderbloms psalm ”För alla helgon”. Även detta starkt symboliskt: Nathan Söderblom ledde det första världsekumeniska mötet 1925.

Så följer syndabekännelsen, där helgonen och änglarna denna dag ombeds vara förmedlare inför Gud, körsånger, böner, textläsning av en kvinna (!) och ordets gudstjänst.

– Både den heliga Birgitta och Maria Elisabeth Hasselblad bad och verkade för att förstärka enhetens och gemenskapens band mellan de kristna. Ett mycket tydligt tecken är att det är här, i deras land, som kännetecknas av samlevnad mellan olika folkslag, där vi tillsammans minns reformationen för 500 år sedan, sade påven i sin predikan.

Menigheten böjer sina huvuden i avsikt att uppleva enhet i anden. Här kan du lyssna till mässan: SVT LÄNK
Så småningom föddes inom katolska kyrkan tanken på en gemensam ”Alla själars dag”, som infaller dagen efter Alla helgons dag. Hos oss i Sverige firades Alla helgons dag som allmän helgdag fram till 1772, men flyttades 1953 till den lördag som infaller mellan sista oktober och 6 november. I år är det alltså lördagen den 5 november som gäller.

Vi lever i en värld med hat och splittring och varje försök till fred och försoning är värdefull för mänskligheten. När vi tänder ljus på våra anhörigas gravar kan det kanske vara en styrka och en tröst att tänka till på de mer än en miljard katoliker som idag tror på livet efter detta samt även tror på helgonen som budbärare och förmedlare av böner.

I en kommande artikel kommer jag att se närmare på katolska kyrkans kvinnosyn.

Kersti Wistrand

Källor:
SVT 1 med kommentatorn Charlotta Smeds.

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: