4 december, 2016

Kim Jong-Un, Nordkorea har smällt av ännu en atombomb

kim-jong-un
Nordkorea bekräftade idag på morgonen att man provsprängt landets femte atombomb för att fira årsdagen av landets grundande 1948. Enligt experter är magnituden 5,3. Det motsvarar 20 – 30 kiloton, vilket är kraftigare än den 16-kilotons bomb som fälldes av amerikanarna i Nagasaki 1945. Naturligtvis är det mycket oroande på många sätt.

TEXT av KERSTI WISTRAND

FN:s säkerhetsråd fördömer tillsammans med omvärlden Kim Jong-Uns aktioner. Nordkorea började med kärnvapenprov 2006. Förutom dessa har ett flertal kritiserade robotuppskjutningar ägt rum både från land och till havs. Nordkoreas TV har även meddelat att de har förmågan att montera kärnvapenspetsar på ballistiska missiler. Man har också försäkrat att ingen spridning av radioaktiva ämnen skett och därmed föreligger ingen miljörisk! Men vi som följt utvecklingen efter bombningen i Japan 1945 vet bättre.

Bara under de två första månaderna efter bombningen i Hiroshima och Nagasaki dog hundratusentals människor och sextio år efter atombombernas detonation började nya symtom med dödlig utgång överraskande infinna sig hos en del dittills friska överlevare i Japan. Vad har hänt? Här följer nu en redogörelse över den medicinska forskningen och vad som hänt de strålningsskadade i Japan.

hiroshima_street_scene_with_injured_civilians

Chiemi Takeshima var fyra år när hon upplevde bomben på 2,5 km:s avstånd. Hon har varit frisk tills nu, men för fyra månader sedan började hon känna sig trött och yr. Som överlevare efter bomben får hon regelbundna undersökningar utförda av med.dr. Mosao Tomonaga, specialist på blodsjukdomar och verksam vid japanska Röda korsets atombombssjukhus i Nagasaki. Han har följt överlevare i fyrtio års tid.

– Ja, här har vi nu fått dina provsvar, säger dr Tomonaga och tittar allvarligt men med empati på sin patient. Du var här för fyra månader sedan och vi såg ju då en förhöjning av dina vita blodkroppar. Sedan tog vi ett ryggmärgsprov och det är detta vi ska tala om nu. (Han gör ett uppehåll för att vänta in patienten Chiemis reaktioner.) Ett stort antal av dem, närmare 20 %, har omvandlats till cancerceller. Vi har även tittat på dina kromosomer och sett att delar av nr 9 och 22 bytt plats och växt ihop. Därmed kan vi fastställa diagnosen MDS, myelodysplastisk sjukdom. Den kallas också ”den andra leukemin” och leder till nedsatt immunförsvar och död. Det är Hiroshimabomben som är trolig orsak.

Chiemi Takeshima suckar och säger uppgivet:
– Ja, jag har alltid haft bomben i min kropp och nu tar den ut sin rätt till slut. Alla överlevande har lidit psykiskt av det som inträffat och går omkring med ständig oro för sjukdomar.

Hon vet vad hon talar om. Hon har varit med om många bekymmer under sitt liv. Flera av hennes anhöriga omkom vid bombningen, svårt brända till döds. En släkting som överlevde drabbades efter någon månad av lila prickar över hela huden. Så började han blöda från tandköttet och munnen, så småningom från hela kroppen. Han var en av de 200 000 personer som föll ihop och dog på detta sätt under det första året efter bomben. Strålsjukan kallades det. Det var en fasansfull tid vars minnen följt henne genom hela livet och hon har alltid varit inställd på att själv bli drabbad av sjukdom. Sex- sju år efter bombningen började barndomsvänner och grannar runt henne dö i leukemi och ännu senare dök andra cancerformer upp. Sedan hon själv fick barn, har hon varit rädd för ärftliga kromosomskador hos dem. Hon känner till fall med barn som föddes starkt missbildade alldeles efter detonationerna.

Tyvärr har vi ingen effektiv metod att behandla MDS, fortsätter dr Tomonaga. Vi har ställt en tidig diagnos för dig och kan bara förlänga ditt liv genom cellgiftsbehandlingar, inte bota. Just nu behandlar jag tio patienter per år och de lever i genomsnitt från 3-4 år till 15 år när man sätter in en tidig behandling. Radioaktivitetens skador tar aldrig slut. För individen gäller det tyvärr resten av livet och vi vet inte vad som kan dyka upp här näst. Sjukdomarna är som tidsinställda bomber och flera kan dyka upp samtidigt. Vi har också i forskningen funnit ett direkt samband mellan strålning och hjärt- och kärlsjukdomar.

masai
Bildtext: Masao Tomonaga, doktor vid japanska Röda korsets atombombssjukhus i Nagasaki säger att det finns starka samband mellan strålningen och sjukdomar relaterade till blodkärlen.

Forskning kring MDS

MDS har nyligen börjat attackera överlevarna och det kom som en överraskning för läkarna. De första fallen upptäcktes 40 år efter bombnedslagen. Strax efter 2000 ökade MDS och i sällsynta fall förekommer den även hos människor som inte är överlevare.

Med.dr. Masao Tomonaga har forskat om MDS. Han samlade ihop journaler från 605 MDS-patienter. Normalt får en person av 100 000 per år denna diagnos, men hos överlevarna finns det hos 15,9 per år. De flesta av dem hade befunnit sig inom en halvmil från bombexplosionen. Ju närmare epicentrum, ju starkare koppling mellan radioaktiviteten man utsatts för och MDS. Dr Tomonaga publicerade sin forskning i en internationell medicinsk tidskrift (1) och för första gången fick denna uppmärksamhet i övriga världen och sambandet bekräftades.

Kromosomerna hos en frisk människa. By HYanWong [CC0], via Wikimedia Commons

Kromosomerna hos en frisk människa. By HYanWong [CC0], via Wikimedia Commons

Vid Hiroshimas universitetssjukhus, Atomic Bomb Desease Institute, forskar man på kromosomer från de överlevarnas ryggmärgsceller. Nästan hälften av de 23 kromosomparen uppvisar skador vid MDS. Dessa skador har orsakats av radioaktiv strålning och finns inte i vanlig leukemi.

Med hjälp av den nyaste medicinska tekniken har man kunnat klarlägga mekanismen hur radioaktiviteten påverkat den mänskliga kroppen efter detonationen av bomberna. Då de exploderade, skar strålningen genom luften och orsakade tusendels mm stora sår i cellernas kromosomer.

Dr Nanao Kamada är en av de ledande forskarna på kromosomer. Han fann att delar av kromosomerna skurits av och bytt plats och växt ihop. Såren på kromosomerna blev som tidsinställda bomber. Beroende på var på kromosomen skadan uppstod, utvecklas sjukdomar som följer med olika snabbhet. Olika symtom och sjukdomar utvecklas liksom i vågor: strålsjukan under första året, leukemi efter tre-åtta år och ännu senare olika tumörsjukdomar i t.ex. lungor, bröst, tjocktarm och strupe och nu MDS. En del patienter har upp till tre olika cancerformer på en gång.

Professor Akinori Morita vid Tokushimauniversitetet har undersökt organ från patienter som dött 1945 och som sparats för framtida forskning. När han betraktat prover från dem i mikroskop har han funnit apoptos, celldöd. Han har sedan odlat celler från levande människa, vilka han bestrålat. Han lade då märke till samma fenomen, apoptos, dvs. programmerad celldöd, vilket innebär att cellen krymper och dör. Om strålningen är så omfattande som i epicentrum närmast bombdetonationen, inträffar massor av apoptos och det ena organet efter det andra kollapsar, vilket förklarar den s.k. strålsjukan under första året efter explosionerna.

I vissa fall kunde kromosomerna reparera sig någorlunda hjälpligt själva och förloppet tog längre tid. De började bilda onormala ämnen som ökade i cellerna. Tio år senare resulterade detta i att blodcellerna omvandlats till cancerceller och leukemi bröt ut.

Dr Harada vid Hiroshimas universitetssjukhus studerar nu kromosomerna med en ny analysteknik. I varje kromosom finns ca 1000 gener. För de patienter som har MDS, finns skadan i en gen, som kallas RunXI och som är nödvändig för blodproduktionen. För överlevarna har det gått ca 60 år innan denna gens avvikelse påverkat och skadat också kringliggande gener. Resultatet är sjukdomen MDS. Nu gäller det att finna en behandling för att hejda denna kedjereaktion. Än så länge har man inte funnit någon utöver bromsning med cellgiftsbehandlingar.

Konferens i Mexico 2014

De japanska läkarna delar med sig av sina erfarenheter. De två bombsjukhusen i Hiroshima och Nagasaki har tillsammans under årens lopp behandlat 2,5 miljoner öppenvårdspatienter och 2,6 miljoner inneliggande patienter, drabbade av bomberna,

Japanska läkare som länge stått vid de överlevarnas sida försöker nu rikta världens uppmärksamhet på atombombens monstruösa grymhet:

”De som varit utsatta för bomben, är utsatta än idag. Kärnvapnen är som en pandemisk sjukdom och den enda effektiva behandlingen är att avskaffa dem!”

Forskare från olika länder kommer till Hiroshima och Nagasaki för att få information och råd, när deras länder ska anlägga nya kärnkraftverk.

2013 hölls världens första konferens för avvecklandet av kärnvapen i Oslo. De japanska forskarna uttalade sig som experter. Med. dr Masao Tomonaga, som först pekade på en koppling mellan MDS och atombomben sade:

”Atombombens mål är att skada gener. Radioaktiviteten orsakar skador på DNA. I förlängningen orsakar den leukemi och cancer under hela överlevarens liv. Kärnvapen är en pandemisk sjukdom. Det enda botemedlet är avskaffandet av dessa vapen.”

Dr. Masao Tomonaga är själv en överlevare och var bara 2,5 år när bomben detonerade och fullständigt förstörde hans föräldrahem några kilometer från epicentrum (2). Han vet med andra ord vad han talar om.

Men flera av världens ledare inklusive en del svenska politiker tycks inte bry sig eller vara medvetna om detta som fortfarande händer i Japan utan trappar hela tiden upp sin vapenarsenal. Vart är vi på väg? Din röst och ditt engagemang är viktigt för att hejda förloppet!

Kersti Wistrand

1. Iwanaga, Masako, ”Risks of Myelodysplstic Syndromes in People Exposed to Ionizing
Radiation”, i Journal of Clinical Oncology” Nr 4 Febr. 2011.
2. Med.dr Masao Tomonagas powerpoint vid konferensen i Oslo: https://www.regjeringen.no/globalassets/upload/ud/vedlegg/hum/hum_tomonaga.pdf

Källor:
TV-programmet ”Världens fakta: Kroppen minns Hiroshima” 8 aug. 2015, http://www.svt.se/nyheter/utrikes/forskare-stralningen-har-ett-direkt-samband-med-hjart-och-karlsjukdomar , http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21229623.ab

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: