2 december, 2016

Mänskliga rättigheter

Mänskliga fri- och rättigheter (Vetapedialänk) handlar om att alla människor, oavsett vem man är eller vart man bor, ska kunna leva fritt. Alla ska ha tillgång till sina rättigheter och kunna känna sig trygga med sina livsval och åsikter.  Detta utgör också historiskt humanismens värdegrund.

Grundtanken är att människan föds fri och att alla människor är lika värda. Här ingår yttrandefriheten, skydd av barns och kvinnors rättigheter, tanke- och religionsfriheten, rätten till mötesfrid, urfolkens rättigheter, rätten till utbildning och rätten till hälsa.

Skyddet mot att bli diskriminerad och förföljd för sin könstillhörighet, sexuella läggning, etnicitet, livsåskådning eller av andra skäl har varit en het samhällsfråga som drivit fram flera intresseorganisationer.  I Sverige är RFSL ett sådant exempel.

Ett annat skydd rör förbud mot fysiskt och psykiskt våld vid uppfostran av barn och förhindrande av tvångsäktenskap.

Internationell problematik

Människors rättigheter kränks dagligen. Det sker i alla länder även i Sverige. Därför är det viktigt att regeringar, organisationer och civila samhället tillsammans jobbar för att motverka kränkningar och skydda utsatta människor. Den antihumanistiska rörelsen utgör här ett svårt hot också i det svenska samhället.

Historik

Stadgar till de mänskliga rättigheterna har utvecklats under mer än tusen år för att stärka människans ”rätt till sitt eget liv”. Detta kommer till uttryck i återberättelser och analyser av slavuppror och befrielser från tyranniska härskare. Tusenåriga texter är sällsynta men det finns några sparade i kinesisk kultur med hänvisning till Konfucius. I grekisk kultur finns desto fler med hänvisning till filosofer och läkare som Hippokrates. Se Hippokrates ed nedtecknad ca 500 år före Kristus.

I Sverige var det Magnus Ladulås lag från 1280 Alsnö stadga som gav frälset sina första rättigheter mot kungens makt. Här stadgades även hårda straff för brott mot mötesfrid.

I Wikipedia påstås det att: De mänskliga rättigheterna har sitt ursprung i den engelska Magna Carta från 1215, den franska Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter från 1789 och den amerikanska självständighetsförklaringen från 1776. Men det är således en historiskt begränsad syn på hur dessa rättigheter har utvecklats.

Källor

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna: LÄNK

Folkrörelser och Protester LÄNK

 

About Börje Peratt

Börje Peratt, filmare, författare, journalist, musikskapare, bildmakare, beteendevetare och forskar - "Om medvetandets uppkomst".

Kommentera

%d bloggare gillar detta: