3 december, 2016

Mellan hägg och syren

Hägg blommar (Wikimedia Commons)

Hägg blommar (Wikimedia Commons)

Uttrycket ”Mellan hägg och syren” sägs första gången ha använts av en skomakare som tog sin semester under denna period och satte upp skylten ”Stängt mellan hägg och syren”.

I genomsnitt varar perioden tio till tolv dagar i Mellansverige och anses vara den vackraste tiden på året.

TEXT: av Kersti Wistrand

”1.En vänlig grönskas rika dräkt
har smyckat dal och ängar.
Nu smeker vindens ljumma fläkt
de fagra örtesängar.
Och solens ljus
och lundens sus
och bäckens sorl bland viden
förkunna sommartiden.

2. Sin lycka och sin sommarro
de yra fåglar prisa.
Ur skogens snår, ur stilla bo
framklingar deras visa.
En hymn går opp
av fröjd och hopp
från deras glada kväden,
från blommorna och träden. ”

Så lyder den gamla vackra försommarpsalmen skriven av Carl David af Wirsén. Och denna dikt beskriver tiden som är just nu i slutet av maj, en livskvalitet att glädjas över i vårt underbara land.

Uttrycket ”mellan hägg och syren” har troligtvis sitt ursprung i gamla skråbestämmelser att skomakargesäller skulle friställas för att ge sig ut på vandring just då och därför kunde skomakerierna stänga under denna period, som varar tio till tolv dagar i genomsnitt.

I den första upplagan av uppslagsboken Nordisk familjebok från slutet av 1800-talet beskrevs häggens blomning så här:
”Några få ljumma majnätter och varma dagar är nog, och liksom genom ett trollslag står häggens svällande och doftande blomsterskrud färdig, frigjord från vinterknopparnas fängsel, ett mästerverk av naturens slösaktiga alstringskraft, ty ingen skönare brudslöja kan den unga Flora ikläda sig vid vårsolens möte.”

Lövsångaren. Sveriges vanligaste flyttfågel med övervintring i Afrika

Lövsångaren. Sveriges vanligaste flyttfågel med övervintring i Afrika

Lyssna på Lövsångaren: You tube

Naturen är klädd i sin skiraste skrud och det skjuder av vackraste fågelsång. Förr i världen brukade man stiga upp tidigt med solen och ge sig ut i den vackra naturen för att njuta av Guds sköna natur.
Som unga uppsalastudenter cyklade vi ett gäng ungdomar iväg ett par mil vid femtiden på Kristi Himmelsfärdsdagens morgon för att ”fira gökotta”. Det var för ett halvt sekels sedan. En gång ställdes färden till Fiby urskog; året därpå till Linnés Hammarby. Vi lyssnade på fåglar, examinerade växter och förtärde vår frukostmatsäck i det gröna.
Och framförallt lyssnade vi efter göken, som då var mer allmän än nu. Från vilket väderstreck skulle den höras i år? Hur skulle det kommande året gestalta sig? Norregök-sorgegök? Östergök – tröstergök? Västergök – bästergök? Södergök – dödergök? Nej, det där sista lär vara misstolkning. Det ska istället vara södergök – smörregök. Åt man smör, var man rik.

Gökunge matas av lurad småfågelmamma

Gökunge matas av lurad småfågelmamma

LÄNK: Lyssna på gök Youtube

Tiderna har ändrats. Göken är inte lika vanlig nu som förr. Många fåglarter har minskat, men under TV:s och Svenska Naturskyddsföreningens gökotta på Djurgården den 19 maj i år fick jag det glädjande beskedet att man denna morgon lyssnat till trettio olika fågelarter, dock inte göken. Ornitologen Per Bengtson berättade att lövsångarna och bofinkarna är de två vanligaste flyttfåglarna i Sverige, medan vinterns vanligaste fågel är talgoxen. Det finns tretton miljoner par lövsångare och åtta miljoner par bofinkar. De finns över hela landet. Den lilla lövsångaren, som bara väger sju gram och lika mycket som en körsbärstomat, har flugit hela den imponerande vägen från mellersta Afrika under ett par veckors tid. Hur kan de hitta rätt? På senare år har forskare slutit sig till att åtminstone en del flyttfåglar har en slags inbyggd kompass i ögonen. I fågelögats näthinna finns ett speciellt pigment som i mycket svagt ljus reagerar på magnetiska fält. (1)

Bofink

Bofink

LÄNK: Lyssna på Bofink youtube

Hur kan man då känna igen dessa fåglars sång? Både bofinken och lövsångaren har fallande melodier, men medan bofinken har en optimistisk slinga och ofta en liten knorr på slutet (”ja, ja, ja, ja, ja, ja, jag är från Örnsköldsvik”), är lövsångarens melodi mer sorgsen och melankolisk (”ja, ja, ja, ja, ja, ja, jag är inte så glad, nä”).

Min egen favoritfågel är koltrasten. I augusti avgörs om koltrasten blir Sveriges nationalfågel. Jag hoppas det. Passa på och gå ut i den vackra naturen och njut i den mån du förmår det!

”Nu grönskar det i dalens famn,
nu doftar äng och lid.
Kom med, kom med på vandringsfärd
i vårens glada tid!
Var dag är som en gyllne skål,
till brädden fylld med vin.
Så drick, min vän, drick sol och doft,
ty dagen den är din.

Långt bort från stadens gråa hus
vi glatt vår kosa styr,
och följer vägens vita band
mot ljusa äventyr.
Med öppna ögon låt oss se
på livets rikedom
som gror och sjuder överallt
där våren går i blom!
Text: Evelyn Lindström. Musik: J.S. Bach.

Syrén (Wikimedia commons)

Syrén (Wikimedia commons)

Kersti Wistrand

Referenser:
1. http://fof.se/tidning/2010/1/flyttfaglar-ser-magnetfalt samt http://www.biology.lu.se/research/research-groups/vision-group/research-projects/magnetic-compass-orientation-and-polarized-light-sensitivity-in-birds

 

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: