3 december, 2016

Florence Nightingale – Internationella sjuksköterskedagen 12 maj

Florence Nightingale (1820 – 1910) sjuksköterska under krig.

Florence Nightingale (1820 – 1910) sjuksköterska under krig.

Den 12 maj 1820 föddes Florence Nightingale, den första moderna sjuksköterskan. Till minne av denna händelse firas den internationella sjuksköterskedagen. Grattis alla sjuksköterskor och barnmorskor!

Text av Kersti Wistrand

DSC03117

Idag firas den internationella sjuksköterskedagen över hela världen. Här i Sverige har Vårdförbundet, landstingen och svenska sjuksköterskeföreningen organiserat olika program allt från seminarier som ”Karriären är viktigast” i Umeå till nomineringar av ”Dagens sköterska” i Örebro. Sköterskorna är visserligen glada över ”tårta och bubbel”, men med de stora problem de har idag önskar de helst uppmärksammas med hälsosamma arbetstider, god arbetsmiljö och skälig lön. Må ni bönhöras – för hur skulle vi klara oss utan er, alla duktiga sjuksköterskor!

Vem var då Florence Nightingale, vars födelsedag uppmärksammas på just denna dag 12 maj?

Florens Nightingale

En vacker vårdag 1820 föddes i Florens i det toscanska Italien en liten flicka, som gavs namnet Florence efter den stad som föräldrarna älskade så mycket. Dessa var förmögna engelsmän som rest runt på smekmånad i Italien under två år. Vid hemkomsten till Storbritannien fick hon växa upp på en gård på den engelska landsbygden och hennes hjärta förblev sedan brittiskt livet ut.

På denna tid var kvinnans möjligheter att väljs väg i livet mycket begränsade, men Florences far var unitrianer och liberalt sinnad. Han var bl.a. medlem i engelska Whigpartiet och som sådan motståndare till slavhandeln. Han gav dottern en gedigen utbildning i latin, grekiska, franska, tyska, italienska, filosofi, historia och matematik.

När Florence var sjutton år gammal ville hennes mor gifta bort henne med en bra man, allt enligt tidens seder. Florence vägrade och sade att hon fått ett ”kall från Gud och en livsuppgift att utföra hans arbete”, men visste då inte vad detta arbete skulle bestå av. Vid 25 års ålder beslutar hon sig för att utbilda sig till sjuksköterska, något som föräldrarna motsatte sig. Det blev en brytning med modern, medan hon behöll kontakten med fadern.

I mars 1854 utbröt det s.k. Krimkriget, som varade i två år. Storbritannien, Frankrike och Turkiet stred mot Ryssland. Den engelske krigsministern, som kände Florence privat, gav henne uppdraget att resa till Krim för att övervaka introduktionen av kvinnliga vårdare på ett militärsjukhus i Turkiet.

Hennes livsuppgift blev att bana en ny väg genom en ny utvecklande vård. Tillsammans med fyrtio nunnor började hon arbeta med att ta hand om sårade och lemlästade soldater. Hon förbättrade hygienen och de sanitära förhållandena. Genom nya behandlingssätt minskades soldaternas dödlighet från 42 % till 2 %. Hon kallades ”the Lady with the lamp”, där hon gick runt bland soldaterna under nätterna. Snart kom nya kvinnliga vårdare och deras arbete blev mycket uppskattat och fick stor uppmärksamhet bland soldaterna.

Vid 37 års ålder återbördades Florence till Storbritannien och hyllades som nationalhjälte. Hon blev så småningom Krigsministeriets främsta rådgivare i militärhygienska frågor. Vid 40 års ålder blev hon som första kvinna invald i Royal Statistical Society, där hon presenterade fakta om krimkriget och sjukvården för politikerna. Alla lyssnade noggrant till henne, inte minst därför att hon även var pionjär inom statistik och presenterade dödligheten bland soldaterna med hjälp av diagram.

I Sverige blev dåvarande drottning Sofia mycket intresserad av Florence Nightingales arbete och läste allt vad hon kom över av och om henne. 1 januari 1884 grundade hon stiftelsen ”Hemmet för sjuksköterskor” med syfte att utbilda sköterskor. 1 oktober 1887 invigde hon Sveriges första privata sjukhus, Sofiahemmet, som också drev utbildning av sjuksköterskor.

Florence Nightengale kom att skriva hundratalet böcker och broschyrer, förbättrade sjuksköterskornas situation, såg till att de fick lön, startade sjuksköterskeskolor i London och Indien. Hon grundade BB-avdelningar och hem för svagsinta och gamla. Skolorna skulle endast vara avsedda för kvinnor och inte ha några religiösa förtecken. Hon var även en av nyckelfigurerna bakom grundandet av Röda korset 1863. Den högsta utmärkelsen för en sjuksköterska idag är Florence-Nightingale-medaljen, som Internationella Rödakorskommittén ger till en lämplig internationell kandidat varje år. Sedan 1991 kan även manliga sjuksköterskor få medaljen, som utdelades första gången 1920.

Kersti Wistrand

LÄSTIPS

  • Marianne Engberg: Damen med lampan : en bok om Florence Nightingale 1820-1910, 1990
  • Åsa Moberg: Hon var ingen Florence Nightingale. Människan bakom myten, 2007
  • Lytton Strachey: Tre gestalter: Florence Nightingale, general Gordon, kardinal Manning, 1932
  • Tyyni Tuulio: Florence Nightingale: en levnadsteckning, 1938
  • Cecil Woodham-Smith: Florence Nightingale 1820-1910: en biografi, 1952

 

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: