16 december, 2017

På väg mot ett medmänskligare samhälle?

Grehrr

En omfattande studie av IMF (Internationella valutafonden) visar att en mer jämlik fördelning kan bidra positivt till ekonomisk utveckling och tillväxt. Artikeln på min huvudblogg från 28 februari, 2014 fortfarande aktuell.

TEXT: Börje Peratt
Publicerad 14 feb 2014 och återpublicerad på HK 30 dec 2014

Ekonomerna har analyserat förhållanden i IMF:s 188 medlemsstater och kommit fram till att alla vinner på att alla får vara med och dela på kakan.[1]

Hur långt kan vi dra slutsatser av denna, för många av oss, självklara insikt?
Studier visar att delaktighet och meningsfullhet är avgörande för både hälsa och framgång. Framgång enskilt och tillsammans är beroende av den uppskattning som kommer av konstruktiv samverkan. Slutsats: – Om fler känner att de kan delta och har inflytande påverkar det också folkhälsan.

En demokratisk samverkan rymmer ett stort mått av frihet och eget tänkande men också ansvar, respekt och tolerans. För en positiv och långsiktigt god utveckling behövs tryggheten i ett kompetent ledarskap. Och för det behövs ett stort mått av både överblick och inkännande. Det innebär att man gör rätt sak vid rätt tillfälle.

Val mellan pest och kolera

Beroende på hur människan uppfattar sina möjligheter och sin omgivning kan man inta några olika förhållningssätt. Ibland tycks det vara mellan två omöjliga val. Hur kommer det sig?

Ta strid eller fly
En övertygelse förankrad i människan är att omgivningen utgörs av fiender som vill åt samma kaka som du. Det leder oundvikligen till krigsfilosofi. I det japanska näringslivet har det sina rötter i den japanska samurajen Musachis skrifter [2]. I politiken i väst är det Machiavellis doktriner om manipulation och undergrävande som har slagit genom.[3]
Båda dessa står för utgångspunkter som har avgörande betydelse för lagsporter. De går ut på att undergräva motståndets försvar, stå emot angrepp och till slut att besegra motståndaren. Så filosofin är djupt förankrad i det mänskliga psyket och i världens kulturer. Naturligtvis står denna krigsfilosofi då också för en stor del av underhållningen. Många berättelser, filmer och teaterpjäser belyser maktkamper som slår fäste i individer och driver fram katastrofer i relationer.

Behovet av rötter och samhörighet

Å andra sidan finns behovet av vänskap, kärlek och samhörighet. Utan dessa krafter skulle inga grupperingar överleva. Ja man kan säga att livet är helt beroende av den villkorslösa kärleken som den kommer till uttryck i att skydda och ge föda till sin avkomma.

Här finns en grundläggande överenskommelse mellan föräldraskap och avkomma som får kritiska konsekvenser om föräldrar överger barnet. Tusentals historier visar hur viktiga föräldra-barnrelationen är och hur nära de ligger själen. Blir man övergiven kan hela livet gå åt till att finna och förstå sitt ursprung. Naturligtvis ser vi motsvarande sorg hos föräldern som känner sig övergiven av sitt barn.

Samhällets organisation behöver kanske inte direkt kärlek
Struktur, hierarkier och ordning har ju till uppgift att göra vårt beroende av varandra så kliniskt och smärtfritt som möjligt. Vi reser till och från arbete och genom smartphones behöver vi inte ens längre bekymra oss om medresenärer. Meningsfullheten kan ligga i sms och gillandeknappar.
Men trivs vi i denna avstängdhet. Trivs vi i denna frustrerade stress som kommer till uttryck i våra urbana miljöer genom att människor inte stannar upp och inte bryr sig om andra. Vi orkar inte engagera oss och istället uppstår en känslokyla.

Inom människan finns en drivkraft att hela tiden bli bättre, snabbare och effektivare. Det är bra ibland men inte alltid. Vi behöver således lära oss att värdera oss själva och varandra och lära oss att fungera på ett gynnsamt sätt som kan se olika ut i olika situationer.

Närvarande
Mest av allt handlar det om att vara närvarande i nuet och att ha stor tolerans för människors tillkortakommanden. Dock inte övergrepp och dumheter dessa ska man åtgärda snarast. Kärlek och vänskap är det vi i djupet av oss själva värderar högst men några av oss ersätter det med jakten på rikedom och prylar. Vittnesmål från dem som har i överflöd visar att det sällan räcker och då fortsätter några att jaga för att få mer trots att mer pengar inte på något sätt kan ge dem mer än tillfälliga kickar. Vid ett skede kanske man kommer till insikt och börjar dela ut sina pengar eller satsar på andra värden.

Moral
Gränsdragningar och hög moral är oerhört viktiga om vi vill medverka till ett medmänskligt samhälle. De flesta, … håller en tillräckligt god moral. Ska man då förvänta sig mer eller försöka förstå den psykologi som ligger bakom oförmågan att leva efter samhällets moral. Tveklöst rör majoriteten av kriminalitet svårigheter att klara sig. Då kan man i de allra flesta fall sannolikt påstå att samhället svikit. Men sedan har vi vad som kan beskrivas som predatorer. Rovdjur som med maktspråk har en förmåga att hamna i toppen av hierarkin och som därifrån kan hota en hel värld. Dessa despoter har inte bara krigarfilosofin inympad i sig de är samhällets fiende. Vi hittar dem på alla nivåer i samhället således inte bara i toppen.

Förnekelse
Det är vanligt att den som förlorat sin moral lär sig förnekelsens konst. Även om man ertappas och överbevisas kan man hävda sin oskuld. Av dessa skäl dräneras förtroende och tillit och vi tvingas att skydda oss mot vad som närmast kan beskrivas som ett psykopatbeteende. Utan empati för den skada man åsamkar andra riktas all energi på att rättfärdiga sitt svekfulla beteende.

Med en kombination av föråldrad lagstiftning, ineffektiv eller felriktad polis och överhopad och av olika orsaker försvagad rättvisa kan vi se hur område efter område är eftersatt och mycket kostsam att hantera.

Vad samhället nu behöver lära sig det är att balansera mellan vad som behöver göras och vad som måste göras. Här har politiken ett stort ansvar och tyvärr visar ofta riksdag och regering upp en påfallande senfärdighet. De är trots allt samhällets lagstiftande församling.

Ett annat område rör fördelning och ett samhälle som inte kommer tillrätta med orättvisorna riskerar ökade motsättningar och en ökad brottslighet.

Slutsats:

Vi behöver en dialog på kors och tvärs för att klargöra och tydliggöra vilken etik vi eftersträvar och vilka lagar som håller. Alternativet är att skyndsamt korrigera lagstiftningen för att datera upp den till det samhälle vi nu lever i. Parallellt skapa förutsättningar för alla att delta i samhället på ett meningsfullt sätt.

Det förutsätter och innebär att fler måste få del av kakan och att krigarfilosofin ska ersättas av samverkansfilosofi som redan har sin grund i demokrati och mänskliga rättigheter.

Börje Peratt

Referenser
Artikeln publicerad 28 februari 2014 på egen blogg och återpublicerad 30 Dec 2014 på HK.

1) Inkomstklyftor hämmar tillväxten
2) Succébo-fröet till framgång sid 120
3) Machiavelli, N. (2004) Fursten (Il Principe 1532) Natur & Kultur.

About Börje Peratt

Börje Peratt, filmare, författare, journalist, musikskapare, bildmakare, beteendevetare och forskar – ”Om medvetandets uppkomst”.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: