25 april, 2017

Stilla natt, heliga natt

kyrksång jul

Julens psalmer, som ingår i vårt kulturarv, skänker frid och glädje till själen för dem som sjunger med eller lyssnar.

Julpsalmen ”Stilla natt” skänkte också frid i sinnet för Västfrontens tyska och engelska soldater under ett kort vapenstillestånd julen 1914.

En betraktelse av Kersti Wistrand

Julotta utsnitt vykort av Stina Broomé (1891-1991

Julotta utsnitt vykort av Stina Broomé (1891-1991

Som tonåring gick jag med bygdens ungdomar halvmilen på snörika vägar till julottan för att uppleva friden.
Vi försökte mer eller mindre tonsäkert sjunga i stämmor, där vi gick. Det kändes högtidligt med mörkret, de snötäckta fälten och skogarna runt om och det stjärnbeströdda himlavalvet ovanför våra huvuden:

Stilla natt, heliga natt!
Allt är frid. Stjärnan blid
Skiner på barnet i stallets strå
Och de vakande fromma två
Kristus till jorden är kommen
Oss är en frälsare född

Stora stund, heliga stund!
Änglars här slår sin rund
Kring de vaktande herdars hjord
Rymden ljuder av glädjens ord
Kristus till jorden är kommen
Eder är frälsaren född.

Stilla natt, heliga natt!
Mörkret flyr, dagen gryr
Räddningstimman för världen slår
Nu begynner vårt jubelår
Kristus till jorden är kommen
Oss är en frälsare född.

(Svensk text: Carl Oscar Mannström)

Stille Nacht - Klicka för att förstora bilden

Stille Nacht – Klicka för att förstora bilden

”Stilla natt” föddes i den tysktalande byn Obernhof på julaftonen 1818. En råtta hade bitit sönder bälgen till kyrkoorgeln just denna julaftonsmorgon. Den 26-årige prästen Joseph Mohr, som skrivit dikten, gav den till organisten Frans Xaver Gruber som snabbt skrev en melodi med två stämmor, kör och gitarr. Psalmen framfördes av dem båda redan samma kväll. Dess text och melodi berör oss alla även idag. ”Stilla natt” översattes till bortåt 140 språk och spreds över hela världen. Under 1800-talet var det den mest sjungna psalmen. Varför berör den så?

Världens nätter är allt annat än ”stilla och heliga”. I många länder rasar svåra krig idag 2014 precis som 1914, då första världskriget bröt ut, men denna julpsalm med sin stämningsfulla melodi och sin text, påminner oss om att vi är barn av evigheten. För en stund får den oss att höja blicken från det vardagliga och visa oss ett större och mer andligt perspektiv, någonting som inger hopp och förtröstan. Och förmodligen var det detta som hände vid Västfronten julaftonen 1914.

Tyska och engelska soldater möts på julafton 1914.

Tyska och engelska soldater möts på julafton 1914.

Västfronten 24 december 1914

Fyra års krig (1914 – 18) förvandlade Flandern i Belgien till ett mardrömslandskap med gyttjiga skyttegravar med mängder av vattenfyllda granathål. Kyla, fukt, försök att sova i drypande underjordiska bunkrar av lera och stöttande bräder, skämd mat, råttor, stank från lik, skräck, ångest och hemlängtan.

Västfronten sträckte sig genom Belgien – Frankrike och ned till Schweiz. På ömse sidor grävde arméerna under fyra års tid ned sig i skyttegravar med inalles fem miljoner soldater. Båda sidor försökte bryta igenom fiendelinjerna men misslyckades. En sönderskjuten, öde landremsa  50 – ca 1000 meter bred låg emellan skyttegravarna. Den kallades ”Ingen mans land”. Det var ett stillastående vansinneskrig, beordrat av mäktiga ledare och högre befäl. Vansinnesattacker genom ingenmansland mot motsatta sidans skyttegravar, rakt mot kulspruteeld och med enorma förluster för båda sidor.

Natten mot den 24 december 1914 sken fullmånen över det krigshärjade landskapet i Flandern. Strålkastare förstärkte skuggorna av kvarlämnade kroppar i ingenmansland. Ingen vågade visa sig utan låg och tryckte i skyttegravarna. Kriget hade pågått under fem månader och förlusterna var stora på båda sidor. Det var juletid och alla längtade efter fred och att komma hem. Spontant började någon ropa och så satte sjungandet igång på ömse sidor, först som jargonger och förolämpningar, där engelsmän/fransmän och tyskar sjöng mot varandra.

Så plötsligt hörs en känd julsång ljuda. LÄNK YOUTUBE

En tysk välsjungande soldat börjar med stark röst sjunga ”Stilla natt, heliga natt”. Det blir helt tyst en stund, men snart stämmer alla soldater längst båda sidor av skyttegravarna in i ”Allt är frid” och julpsalmen sprider sig längst fronten. Alla är trötta på kriget och psalmtexten riktar deras tankar mot ett hinsides, men ändå närliggande mål.

christmas-truce-1914-hk

Så börjar soldaterna stiga upp på ingenmansland utan vapen, gå emot varandra och skaka hand. Det hela är en spontan, mänsklig reaktion. Tyskar och engelsmän röker cigaretter tillsammans och idkar byteshandel med de julgåvor de fått. De begraver sina döda och organiserar t.o.m. fotbollsmatcher under de kommande dagarna.

Fussball_2014

Denna spontana vapenvila kommer att vara över jul och nyår, men tystas ned av befälen, som återvänt till fronten från sitt julfirande och som först sett mellan fingrarna. Soldaterna tvingas att återuppta striderna den 15 januari 1915. Överlevande soldater har efter krigets slut berättat om detta tillfälliga vapenstillestånd.
Julpsalmen ”Stilla natt” skänkte fred och frid i ett krig under julen 1914. Hur hade inte världen sett ut idag om denna stilla natt fått följas av stilla och heliga nätter även i fortsättningen? Nätter och dagar då mänskligheten upplevt ”gudagnistan” och barnet inom sig och vägrat låta sig förslavas under galna ledare?

Kersti Wistrand

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: