30 maj, 2017

Djur som budbärare del II: katten

star_cat

Idag, helgen första advent, firar vi kattens dag över hela Sverige. Kersti Wistrand ger en betraktelse över katten i religionshistorien.

av Kersti Wistrand

En symbol representerar något som är mycket mer omfattande än vad som kan förklaras med några ord. Den talar direkt till människor genom känslor och associationer. Djuren får ibland stå som symbol för olika egenskaper: klok som en uggla, listig som en räv, snabb som en vessla …. Vad står då katten symbol för?

Katten är sinnebild för det det mjuka och avslappnade, men också för det smygande och förstulna. Den är självständig, frihetsälskande och oberäknelig. Som nattdjur står den ofta symbol för månen och dess faser och blir därigenom knuten till kvinnans fruktsamhet och fruktbarhetsgudinnornas liv. Kvinnan är gravid i nio månader och katten har nio liv. Dess anknytning till mörker och mörkerseende anknyter till psykets undermedvetna liksom tillvarons fördolda sidor.

I gamla Egypten var katten helig och som månvarelse helgad åt Seth, mörkrets gud. Den var även knuten till modergudinnan Isis och mångudinnan Bast. Den grekisk-romerska mån- och jaktgudinnan Diana har en katt vid sina fötter, liksom den romerska frihetsgudinnan Libertas. Katten var det enda djur som tilläts beträda tempelområdena i Rom.

Både hos egyptierna och kelterna var katten ett gravdjur förmodligen för dess anknytning till psykets fördolda.
I Kina är katten som nattdjur tillhörig yin, den kvinnliga sfären.

freja
I mindre Asien har modergudinnan Kybele två stora kattdjur, framställda som tigrar eller lejon, sittande på var sin sida av hennes tron. Här i Norden far fruktbarhetsgudinnan Freja omkring i en vagn dragen av kattor. När kristendomen tog över fördömdes denna tro. Katten blev satansk och stod för mörker och ondska, lust och lättja. Katten ansågs vara följeslagare till häxor och häxorna sades ta kattens skepnad, speciellt om den var svart.

Freja i nordisk mytologi

Tvillingparet fruktbarhetsguden Frej (betyder ´herre´) och fruktbarhetsgudinnan Freja (´härskarinna´, ´fru´) dyrkades redan före vikingatiden. Freja beskrevs som mycket lätt på foten och en glad älskarinna. Hon var även barnafödandets gudinna. I mytologin färdas hon i en vagn dragen av katter. Katten var Frejas speciella djur. Till Freja var ett slags prästinnor/ spåkvinnor knutna. De kallades völvor.

Freja - Muralmålning av John Bauer

Freja – Muralmålning av John Bauer

För att åkrarna skulle ge god skörd, hölls processioner till Frej och Frejas ära. Från litterära källor får vi veta att Frej avbildades i form av en träfigur, som vintertid kördes omkring på en vagn på svearnas åkerfält. Förmodligen är detta förebilden för kungarnas senare Eriksgata.

I Frejs vagn satt en prästinna som betraktades som Frejs maka. På så sätt signades åkrarna att bära gröda. Denna prästinna hade en viktig funktion. När hon drog fram mellan byarna kunde folk rådfråga henne om framtiden, varvid hon försatte sig i ett förändrat medvetandetillstånd och rådfrågade gudomen om det kommande årets händelser.

Völvan och hennes anknytning till katten

I och med kristendomens utveckling försvann völveämbetet. Men i Erik den Rödes saga från 900-talet finns en god skildring av den sista völvans spådomskonst, sejd, vilken ägde rum på Grönland. Torbjorg, som völvan hette, brukade fara runt till olika byar på vinterhalvåret och blev alltid mottagen med stora hedersbetygelser. Hon var en mycket viktig person i samhället.

Torbjorg tog inför utövandet av sitt prästinneämbete på sig bl.a. sin prästinnedräkt bestående av en blå mantel, framtill fasthållen med band och besatt med stenar ända ned till flikarna. På huvudet bar hon en en svart lammskinnshuva fodrad med vitt kattskinn. I händerna hade hon en völvestav och en skinnpåse med viktiga små tillbehör. På fötterna bar hon kalvskinnsskor med fällen utåt, på händerna kattskinnshandskar, fordrade invändigt med vitt kattskinn.

Hon får en god måltid när hon anländer, får sova ut och följande dag ordnas att hon får ta plats på en speciell uppbyggd ställning (som en tron). Hon skall sedan sjungas in i transtillståndet av en skara därtill speciellt utbildade kvinnor, som sjunger en alldeles speciell melodi, vårdlockasången. Väl i trans besvarar hon frågor från bondefamiljen. Det rör sig om liv och död, om skördar, väder, djur, men även om giftermål, födslar och dödsfall inom familjerna.

Katten och dess skinn var attribut för att lättare kunna lämna vardagstänkandet, knyta an till Freja och försätta sig i trans. När kristendomen segrade blev denna tradition svartmålad och hednisk. Völvan förvandlades till häxa och katten blev attribut för satan.

Kersti Wistrand

Humanism & Kunskap

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: