Omberg vid Vättern en inspirationsplats

3
2155
Omberg Hästholmen (Wiki)
Omberg Hästholmen (Wiki)
Omberg Hästholmen (Wiki)
Omberg Hästholmen (Wiki)

Under 1100-talet var Hästholmen-Alvastra vid södra Omberg rikets och de svenska kungarnas maktcentrum. Energierna kring Omberg och bygden där omkring har inspirerat och gjort ett starkt intryck på många regenter, konstnärer och författare genom tiderna. Nedan Utsikt mot Omberg av Prins Eugen, ur Valdemarsuddes samlingar.

Text: Kersti Wistrand

"Mot Omberg" - prins Eugen 1920-tal.
”Mot Omberg” – prins Eugen, 1920-tal.

Under 1130-talet blev östgötakungen Sverker den äldre regent även för svearna och västgötarna. Kungsgården låg nära Alvastra-Hästholmen vid Ombergs södra fot. Hans gemål Ulfhild medverkade till att Alvastra kloster, Sveriges första kloster, anlades av Bernhard av Clairvauxs cisterciensermunkar på den mark hon fått i morgongåva av sin make. Flera stora gårdar runt omkring skänktes till klostret. 1164 blev abboten Svante av Alvastra Sveriges första ärkebiskop, men fick tillsammans med ärkebiskopssätet så småningom flytta till Uppsala.

Den heliga Birgitta (1303 – 1373) fick stor andlig inspiration, då hon efter makens död var bosatt på Alvastra klosterområde under fem år. Det var här hon kände sig kallad att bli ”Kristi brud och språkrör” och det var här i närheten av Ombergs energier som huvudparten av hennes uppenbarelser ägde rum. Hennes visioner sammanfattades i åtta böcker på latin av underpriorn Petrus vid klostret, vilket bidrog till Birgittas helgonförklaring.

I samband med att Gustav Vasa införde protestantismen 1527, lade han beslag på kyrkornas egendomar. Klosterverksamheten förbjöds. Delar av byggnaderna monterades ned och stenarna användes bl.a. vid byggandet av Vadstena slott. Gustav Vasa tog över Omberg för kungajakt av bl.a. hjort, en sed som upprätthölls av regenterna t.o.m. mitten av 1800-talet.

Carl von Linné (1707-78) kom till Omberg tre gånger och kritiserar 1749 den kungliga jakten där.

Konstnärer inspirerade av Ombergs energier

Den svenske prinsen Eugen (1865- 1947), bröt jakttraditionerna. Han bodde under ett par år intill Strand vid Ombergs sydsida. Minst åtta av hans konstverk har Omberg som huvudmotiv. Ofta är de målade från Östgötaslätten, som han fascinerades mycket av:

”Här ser man himmelen så stor som den är och allt ljus strömmar ner över jorden”.

Tuvstarr - John Bauer (2013)
Tuvstarr – John Bauer (2013)

Konstnären John Bauer (1882 -1918) kända målningar och illustrationer till sagosamlingen ”Bland tomtar och troll” har hämtat sin naturmystik från urskogen i Storpissans naturreservat på Omberg. 1918 drunknade John Bauer med sin familj då ångbåten Per Brahe förliste vid Hästholmen söder om Omberg.

Sören Brynielsson
Sören Brynielsson

Idag bor åtskilliga konstnärer kring Omberg, där de hämtar sin inspiration för sitt konstnärskap (1).
I en tidigare artikel har Sören Brynielsson, hedersmedlem i Humanism och Kunskap och hans konst presenterats.

Författare inspirerade av Ombergs energier

Författaren Carl Jonas Love Almquist (1793-1866), som vandrade på Omberg vid några tillfällen på 1820- och 1830-talet benämner i sitt författarskap Omberg som ”Vadstenas Vesuvius”.

Ellen Key - Omberg vid Vätterns strand
Ellen Key – Omberg vid Vätterns strand

På sydsluttningen av Omberg vid Vätterns södra strand finns författarinnan Ellen Keys jugendvilla Strand, som hon lät bygga 1910 -11 efter övertalning av prins Eugen och Verner von Heidenstam som ofta vistades i dessa trakter. Hon lät döpa huset till Strand efter en diktrad av J L Runeberg: ”Där livets hav oss gett en strand”. Ellen Key uppskattade skönhet och skrev i samarbete med Carl Larsson en bok om heminredning och skönhet vid sekelskiftet. Hon använde sig därvid av bl.a. Goethes färglära och var den första att föreslå enfärgade tapeter. Längst nere vid vattnet lät hon bygga ett soltempel. Förebilden var ett antikt tempel på Sicilien. Här samlade hon ofta gäster för samtal eller kunde själv försjunka i tankar vid dagens slut.

Hon sågs ofta vandra med sin stora Sankt Bernhardshund och vandringsstav på Omberg, där hon hämtade energi och inspiration för sitt skrivande. Trots att hon var ogift och barnlös upplevde Ellen Key sig som ”samhällsmoder” och bjöd in traktens barn till kalas när hunden fyllde år.

Ellen Key text
Ellen Key (1849- 1926) föddes i Västervik. Fadern Emil var liberal politiker och riksdagsman; modern var grevinna. Ellen Key var mycket bildad, beläst och språkkunnig. Hon samlade ofta kulturpersonligheter runt sig och introducerade de liberala filosoferna Spencer och Mill för dem. Ellen Key var en flitig skribent och har omnämnts som en kvinnlig motsvarighet till August Strindberg. Hon var mycket känd internationellt. Under en utlandsresa med fadern väcktes hennes intresse för barn, kvinnofrågor, sociala frågor och fredsfrågor. Hon intog en liberalsocialistisk hållning, gick emot borgerlig moral och var den första i Sverige som engagerade sig för kvinnlig rösträtt. I sin syn på kvinnan betonade Ellen Key kvinnans särart – där speciellt moderskapet lovprisades- och att kvinnan hade andra egenskaper än mannen och därför inte skulle tävla med denne utan skaffa sig egna verksamhetsområden. Detta gjorde henne till en kontroversiell debattör. Hennes böcker blev kända och översattes till många språk.

Hennes mest kända bok heter Barnets århundrade. Den publicerades vid sekelskiftet 1900 och översattes till 28 språk. Boken handlar om hur man bör uppfostra barn med kärlek, inte aga. Hon hade själv varit lärare under en period på mer en ett decennium och såg allt ur barnets perspektiv. Barnen skulle ges så mycket frihet som möjligt och man ska som förälder och lärare ingripa så lite som möjligt och inte mer än nödvändigt. Eleverna skulle lära sig genom upplevelser och experiment och klasserna skulle vara små. Barnets århundrade var revolutionerande, inte minst i Tyskland med dess auktoritära skolsystem. Dagens svenska skolsystem har sina rötter i hennes tankar om pedagogik och hon har även inspirerat Montessori. Inkomsterna för boken gjorde det möjligt för henne att bygga Strand.

Enligt Ellen Keys önskan blev hennes vackra hem efter hennes död ett sommar- och vilohem för arbetande kvinnor. Än idag finns möjligheter för kvinnor att bo här för studier, skrivande och meditation och samtidigt kunna få tillfälle att njuta av skönheten och lugnet under sommarmånaderna.

Andra författare som skrivit om Omberg är Selma Lagerlöf (1858 -1940), som räddade fågelsjön Tåkern från att utdikas (”Den stora fågelsjön” i Nils Holgersons underbara resa genom Sverige) och Verner von Heidenstam (1859 -1940), som menade att han ”även med förbundna ögon skulle kunna urskilja ljudet från Vätterns vågor från andra sjöars”.

Heidenstam har skrivit noveller om drottning Omma och romaner om Folke Filbyter och Bjälboarvet samt dikten ”Himladrottningen i Heda”. Både Lagerlöf och Heidenstam fick nobelpris i litteratur.

Nästkommande artikel kommer att handla om Ellen Key som kritiker av kristendomen samt religionsstiftare och grundare av den s.k. livstron.

Kersti Wistrand

Referenser:

1. läs mer på http://www.omkultur.se och http://sörenbrynielsson.hemsida24.se   För mer information om berömda kvinnor och män på Omberg, se http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland
2. Gånglåt från Omberg spelad på nyckelharpa finns att lyssna till på http://www.youtube.com/watch?v=X9RJ1MD5S-A

3 COMMENTS

  1. Sommaren 1925 fick Strand ett objudet besök av en grupp flickor som vandrat från det småländska Vimmerby. Ellen Key uppenbarade sig på balkongen, okammad, oklädd och irriterad över den strida ström av nyfikna som ofta dök upp. Hon var ovillig att släppa in flickorna. Dessutom var hon dement och sjuklig och hade endast ett drygt år kvar att leva. St. Bernhardshunden sprang emellertid ut och bet en av flickorna varpå hushållerskan Malin kom ned, släppte in dem och plåstrade om såret. Ellen Key kom också ned för trappan och bad ilsket flickorna att knäppa hennes underkjol. Den som knäppte kjolen var ingen mindre än den unga Astrid Lindgren! Några av episoderna i ”Vi på Saltkråka” är hämtade från dessa minnesbilder.
    Detta möte finns skildrat i Margareta Strömstedts biografi ”Astrid Lindgren – en levnadsteckning”.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.