22 oktober, 2017

Kvinnans rättvisekamp i ljuset av en stumfilm

Ingeborg Holm. Regi: Victor Sjöström.

Ingeborg Holm. Regi: Victor Sjöström.

”Ingeborg Holm” är en engagerande stumfilm från 1913 som kom att spela en stor roll i kvinnorörelsen och bidra till kvinnornas större självständighet. Kersti Wistrand såg den nyligen på filmhuset i Stockholm och ger här sina intryck och samtidigt en bakgrund till internationella kvinnodagen som firas 8 mars.

TEXT: Kersti Wistrand

Internationella kvinnodagen

Den 8 mars firas den internationella kvinnodagen. Denna dag uppmärksammas ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Från början var syftet att ge kvinnorna rösträtt. Först 1921 kunde svenska kvinnor rösta för första gången, medan männen fick rösträtt redan 1909.
Kvinnodagen instiftades av den socialistiska världsorganisationen 1910, men när den fick erkännande som högtidsdag av FN 1978 ändrades den från att vara en kampdag till att bli en opolitisk högtidsdag, som firas olika i olika länder.

En stumfilm som bryter tystnaden

Tänk er att förflyttas hundra år tillbaka i tiden och få ta del av ett för den tiden inte ovanligt svenskt kvinnoöde!

Den 3 mars i år (2014), 101 år efter premiären, visades stumfilmen Ingeborg Holm på filmhuset i Stockholm, en socialrealistisk skildring från 1900-talets början. Den bygger på en verklig historia och är en filmatisering av Nils Kroks bok från 1906.

Man häpnar över Victor Sjöströms vackra film i svart-vitt filmad 1913. Filmsekvenserna är tydliga och klara med scener från ett borgerligt stockholmshem, en livsmedelsaffär, en kolonistuga, en fattigstuga och en poetiskt idyllisk landsbygd med slingrande grusvägar, oxar, hästekipage, fridfullt betande kor och ett par torp.

Texter mellan sekvenserna sammanfattar innehållet. Karaktärerna i filmen förmedlar gripande sina känslor genom sitt kroppsspråk. Under hela den 72 minuter långa stumfilmen spelade en pianist vacker musik på ett piano som stod nedanför filmduken – precis som vid 1900-talets början. Och jag kan försäkra; man satt hänförd under hela filmen! Så gripande och så fascinerande att bli förflyttad så långt tillbaka och se den tidens verklighet inspelad medan den pågick!

Historien om Ingeborg Holm

Familjen Holm är från början en lycklig familj med tre minderåriga barn, ett vackert borgerligt hem och en kolonistuga. Familjefadern har beviljats ett lån för att öppna en speceriaffär, men ganska snart dör han i hjärtinfarkt. Fru Holm står där ensam och kan inte betala skulderna. Affären går i konkurs och hon hamnar med barnen på fattigstugan. Man får då minnas att detta är inspelat i samtiden och med en riktig fattigstuga omgiven av höga plank för att utesluta rymningar. I de stora rummen står sängarna tätt med bara drygt en meters mellanrum. Tillhörigheterna, bestående av ombyteskläder, står i en korg vid sängänden. De mycket gamla eller sjuka fattighjonen kan mycket väl ha spelats av statister som bodde i fattighuset på riktigt.
Fru Holm förlorar vårdnaden av sina barn. Alla tre barnen utackorderas, hämtas ett efter ett av fosterföräldrar och skils från sin mor. Vid ett tillfälle lyckas fru Holm rymma för att försöka ta sig till äldsta dottern (i 10-årsåldern), som blivit svårt sjuk, men förs med tvång tillbaka. Hon blir mentalsjuk av sorg och placeras på en avdelning för mentalsjuka.

En reflektion
Dessa barns öde kan jämföras med den svenske författaren Harry Martinsson som sju år gammal 1911 utackorderades som fosterbarn på socknen. Han har beskrivit detta i sin biografi Nässlorna blomma (1935).

Filmen fick internationellt genomslag

Filmen väckte stor uppmärksamhet i sin tid, både för sin konstnärlighet och för sin socialrealism. och gick också på export. Den satte igång en stor samhällsdebatt kring fattigvården och änkornas utsatthet. Allt detta kom att bidra till förändringen av kvinnornas situation i samhället.
voteswomen
Sveriges sist i Norden med kvinnlig rösträtt
År 1919 blev en gift kvinna förklarad myndig och alla kvinnor fick rösträtt. År 1921 kunde hon rösta vid valet för första gången. Hon fick nu också rätt att ta ett jobb utan makens medgivande. 1922 väljs de första fem kvinnorna in i riksdagen.

Filmens betydelse

Redan på stumfilmens tid hade film betydelse för att visa på orättvisor och människors sociala situation. I Sverige blev det författaren och sedermera filmaren Victor Sjöström som anvisade väg.

Ingmar Bergman och Victor Sjöström 1957 under inspelningen av Smultronstället. (Foto: Åke Blomquist / SvD - Wikimedia Commons)

Ingmar Bergman och Victor Sjöström 1957 under inspelningen av Smultronstället. (Foto: Åke Blomquist / SvD – Wikimedia Commons)

Skådespelaren, manusförfattaren och regissören Victor Sjöström (1879 – 1960) var på sin tid minst lika känd som Ingemar Bergman senare blev. Modern var skådespelerska och fadern affärsman. Vid ett års ålder hamnar Victor i New York med sina föräldrar. När han är åtta år dör hans mor i barnsängsfeber. Vid tretton års ålder skickas Victor ensam hem till släkten i Sverige. På skolloven får han springa ärenden på Dramaten, där hans morbror Viktor Hartman är skådespelare. Så småningom blir Victor Sjöström själv en duktig skådespelare och turnerar med ett resande teatersällskap i både Sverige och Finland.

Charles Magnusson öppnade bolaget Svenska bio, föregångare till Svensk filmindustri, på Lidingö 1911. Victor Sjöström hjälpte till att bygga ateljéer för filminspelning där (idag är de borta). 1912 började han tillsammans med kamraten Mauritz Stiller göra filmer. De gjorde ett trettiotal stumfilmer på några år och spelade ofta huvudrollen i varandras filmer. 1913 filmatiserades Nils Kroks bok ”Ingeborg Holm”.

Victor Sjöström är tillsammans med Mauritz Stiller stumfilmens ledande representanter. Hans stora genombrott görs med filmatiseringen av Ibsens Terje Vigen, som blir inledningen på vad man brukar kalla svensk films guldålder. 1923 -30 återfinner man honom som regissör i Hollywood. 1924 spelar han huvudrollen mot Greta Garbo i Gösta Berlings saga.
1943 blir Victor Sjöström konstnärlig ledare för svensk filmindustri och kommer så småningom i kontakt med den unge Ingemar Bergman och släpper fram dennes första filmmanus. Sin sista roll som skådespelare gjorde han i Ingemar Bergmans film Smultronstället (1957), där han spelar en åldrig läkare.

Kersti Wistrand

Referenser

Ingeborg Holm Stumfilm (1913) Länk SFI

Ingeborg Holm stumfilm på Wikipedia

SVT Lajvspel om rösträtt Länk

Ny svensk filmdatabas på nätet (Svd) länk

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: