18 december, 2017

Svindlande perspektiv: universums och tankens energier: I

Foto:  Steve Jurvetson (Wikimedia commons)

Foto: Steve Jurvetson (Wikimedia commons)

Om man en mörk, klar vinternatt på landet ser upp mot den stjärnbeströdda himlen kan man se en båge av ljus som sveper över rymden högt där uppe. Det är den mäktiga Vintergatan, en väldig spiralgalax bestående av 200 – 400 miljoner gnistrande stjärnor (dvs. solar). Den är den del av Vintergatans spiralarm som vi tillhör och som vi ser från vår snurrande jord.

En betraktelse av Kersti Wistrand

Kersti Wistrand kommer att i några artiklar göra en personlig betraktelse över energier. Den första handlar om universums energier.

Landsbygdsmänniskan uppfylls lätt av en andäktig känsla och en förundran över universums storhet och människans litenhet i kosmos. Det är hisnande perspektiv. Som barn hade jag en dröm om att bli astronom. Jag växte upp på landet och studerade ständigt dessa majestätiska natthimlar, som tyvärr undanhålls nutida städers ungdomar på grund av de ljusföroreningar som oftast döljer skönheten och storslagenheten i rymden.

Just under midvintern, då det var som mörkast var stjärnhimlen som vackrast, och jag lärde mig många stjärnbilder och stjärnor. Den närmaste stjärnan var Sirius, som ligger i Stora hunden, drygt åtta ljusår bort. Ljuset färdas bortemot 300 000 000 meter per sekunder och det har tagit drygt åtta år att komma hit. Ett svindlande perspektiv! Inte undra på att Sirius spelat en stor roll i många kulturer. Flera tempel utmed Nilen tillägnades t.ex. Sirius. Den egyptiska gamla kalendern firade sitt nyår då Sirius dök upp över horisonten för första gången på året. [1]
Detta skedde ungefär samtidigt som Nilöversvämningarna började och var ett viktigt datum i den gamla jordbrukskulturen. Den äldsta dateringen av den gamla egyptiska kalendern är från 2773 f.Kr. Året hade 365 dagar, indelade i 12 månader med 30 dagar. Fem extra dagar lades till i slutet av året. Skottåret, som ännu inte var uppfunnet, lades till i den s.k. alexandrinska kalendern. När romarna så småningom tog över skapades den julianska kalendern, som användes i Sverige ända fram till 1753, då den ersattes med den gregorianska.

Signaler från Kosmos

Det har hänt mycket i forskningen om universum sedan 50/ 60-talet då jag växte upp. Kunskapskanalen har delgett oss en hel del genom sina fina program. Under 1960-talet uppfanns ett nytt stort radioteleskop. Ganska snart upptäcktes ett brus. Långt senare kunde man säkerställa att det var ett kosmiskt bakgrundsbrus, ett eko efter Big bang, ”den stora smällen”, då man anser att universum bildats. Christofer Riley, vetenskapshistoriker vid Lincolnuniversitetet i London, berättar att det kosmiska bakgrundsbruset består av ljuset och värmen som släpptes ut vid Big Bang. Bruset har färdats 430 000 miljarder miljarder km för att komma hit. När vi ser brus i TV består 1 % av detta av just denna kosmiska bakgrundsstrålning!

Forskare har med hjälp av bruset kunnat uppskatta universums ålder till 13,7 miljarder år. Genom att mäta ljusets hastighet och se hur snabbt universum expanderar och kombinera det med Einsteins beskrivning av gravitationen kan vetenskapsmännen spola bandet tillbaka och få fram hur lång tid det tog för universum att bli som det är nu.

Andra signaler från Kosmos är radiovågor som sänds ut från stjärnbildande galaxer, svarta hål och pulsarer, dvs. roterande neutronstjärnor som sänder ut impulser.

Signaler från jorden till Kosmos

Planeten Tellus befolkning tar inte bara emot strålning och signaler från rymden, vi sänder också ut. Andrew Pontzen, astrofysiker vid universitetet i Cambridge, redogjorde i Kunskapskanalen om olika mänskliga signaler och energier som sänts ut i rymden. Det tog 400 000 personer och ett decenniums förberedelser att sända tolv amerikaner fram och tillbaka från månen 2,25 ljussekunder bort, men människan har faktiskt rest längre bort än gränsen för vårt solsystem!  I och med att radiovågorna uppfanns, har dessa sedan 1900-talets början läckt ut i rymden liksom tredimensionella vågor i en damm. Madonnas, Hitlers, Dalai Lamas röster finns alla där. Eftersom radiovågorna färdas med ljusets hastighet, så har de tidigaste programsignalerna färdats 100 år och nått andra solsystem som också har planeter. TV- och radioprogram, som sändes ut för 50 år sedan, har färdats 50 ljusår, vilket innebär att de nått hundratals grannstjärnor!

Parallella världar?

Det finns oändligt många frågor om universum, dess energier och dess uppbyggnad som astrofysiker, astrobiologer och kosmologer inte kan besvara.  Många forskare som kommit i närheten av rymden intar en ödmjuk inställning inför det stora och ofattbara. De menar att det kan finnas universum med dimensioner som vi inte förstår.

”Vi tror att Big Bangexplosionen startade allting, men morgondagen kan visa att det finns dimensioner som vi idag inte kan fatta”, avslutade speakerrösten programmet. ”Bortom vår horisont kan finnas parallella världar. Det kan finnas parallella universum som existerar jämsides med vår värld, enligt den s.k. multiversumprincipen”. [2]

I maj kommer en översättning på svenska ut av boken Our Mathematical Universe: My quest for the Ultimate Nature of Reality, skriven av Max Tegmark, en svensk- amerikansk professor teoretisk fysik/kosmologi. I sin bok redovisar han olika teorier, bl.a. om parallella världar.

Max Tegmark är verksam i USA och gör nu en föreläsningsturné med sin bok där, ibland med ringlande köer på ett par hundra meter utanför föreläsningslokalerna. Han kommer också att vara en av huvudtalarna vid konferensen Toward a Science of Consciousness i Arizona (21-26 April).

Kersti Wistrand

Referenser

1. Nationalstatsencyklopedin, år 2000
2. ”Vad du måste veta om universum”. Engelsk TV dokumentär från BBC (Things you need to know about science – about the Universe) av James May i tre delar från 2011. Repriserad i SVT Kunskapskanalen januari 2014.

 

About Kersti Wistrand

Kersti Wistrand är psykolog och adjunkt i bl a religion och historia med studier i shamanism och medvetandeforskning. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Hon är tillsammans med dr Jan Pilotti redaktör och medförfattare till boken ”Medvetandet och döden” (1982). Se Libris. Boken innebar att Wistrand tillhörde kretsen av ”offentliga personer” under 80-talet. Wistrands forskning har fått stor uppmärksamhet i bland annat Ryssland.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: