25 april, 2014

Det holistiska paradigmet – Del 7

Det holistiska paradigmet kännetecknas av att allt är enhet, allt är en helhet, allt hänger samman, allt påverkar allting annat bara genom sin existens och rörelse. Allting är alltid i rörelse. Allting är underställt processer. Ingenting kan existera isolerat från något annat. Istället för att sönderdela och analysera gör man nu synteser och studerar helheter, rörelser och processer.

Text: Pia Hellertz, fil.dr., socionom.

Man studerar inte längre fragment av verkligheten i laboratorier. Man skapar begrepp för att förstå liv, medvetande och självmedvetande i naturliga kontexter. Forskare går ut i verkligheten och studerar verkligheten ute i verkligheten, exempelvis socialantropologer, aktionsforskande arbetslivsforskare och pedagoger med flera.

Forskarna inser också, bland annat utifrån kvantfysikens revolutionerande rön, att de inte kan vara objektiva utanförstående. De är en del av forskningsmetoden, en del av processen samt även en del av resultaten, vilket beskrivs som andra ordningens cybernetik. Resultatet av en undersökning beror på forskarens perspektiv, erfarenheter, metodval, relationer till forskningssubjektet och en massa andra faktorer. Även om man inte vill tala om ”subjektivitet” så blir man alltmer skeptiska till möjligheten att vara objektiva. Man talar istället ofta om ”intersubjektivitet”, vilket innebär att man nått en slags sanning när många delar ungefär samma syn och får ungefär samma resultat. Det räknas då som vetenskapligt grundad kunskap.

Man har också börjat förstå att det linjära orsak-verkan-tänkandet blir alltför enkelspårigt och fyrkantigt (Davies, 1987, 1989) [22]. Det går inte att enkelt finna orsaker till fenomen och skeenden. Verkligheten är mer komplicerad än så. Man talar ibland om ett cirkulärt tänkande, där allt påverkar och påverkas av allting annat. I andra ordningens cybernetik inser man också att läraren, utbildaren, psykoterapeuten och socialarbetaren är en del av undervisnings-, lärande- och/eller behandlingsprocesserna och påverkar och påverkas av skeenden och processer. I behandling och utbildning används istället dessa processer medvetet för förändring och utveckling. Ett exempel är inom familjebehandling där behandlaren genom sin närvaro, sitt sätt att tala och ställa frågor och sitt agerande skapar förändrande, växande och utvecklande processer (se exempelvis Andersen, 1994 [23], och Tomm, 1989 [24]).

Vetenskapen handlar inte längre enbart om att söka Den Sanna Kunskapen utan om att skapa och konstruera bilder av verkligheten. Man säger att kunskap är sociala konstruktioner av verkligheten och att den växer fram i nära relation till och påverkas av vilket språk, vilka ord och begrepp man använder när man ska beskriva verkligheten. Språket styr seendet och konstruktioner av verkligheten och de vetenskapliga resultat som växer fram. Forskning handlar mer om att undersöka hur sociala konstruktioner skapas och etableras.

Figur 5 Det holistiska paradigmet

paradigm succession

eye of earth, eye of mindFritjof Capra har år 1989 kommit med en bok som heter ”Uncommon Wisdom” där han berättar om erfarenheter han fått i mötet med en rad av världens stora tänkare och forskare [25] som beskriver liknande paradigmskiften inom andra vetenskapliga discipliner än fysiken, t.ex. psykologin och ekologin.

I ”Det Holografiska paradigmet” beskriver Ken Wilber (1988), som beskrivs som en av vår tids främste tänkare, en rad olika filosofer och vetenskapsmän och deras olika forskningsresultat som pekar mot ett nytt paradigm och en ny världsbild. De visar att den holografiska världsbilden har anmärkningsvärda likheter med mystiska traditioner i både öst och väst.

Ken Wilber har studerat biologi och kemi och samtidigt ägnat sig åt filosofi, religion och andliga övningar. I sin bok ”En kortfattad historia om allting” (Wilber, 2000) gör han ”ett svindlande panorama över världens och livets och medvetandets former och över den mänskliga tankens stora idéer”.

Inom pedagogiken händer liknande förändringar i synsätt. Där beskriver man paradigmskiftet som en förändring ”from Teaching to Learning”, ”från undervisning till lärande” (se t.ex. Barr & Tagg, 1995 [26], Jerndal, 1997 [27], Rönnbäck, 1997 [28], Hellertz, 2004 [29]).

Flera författare, bl.a. Max Käck (1993), menar logiskt nog att det nya paradigm som vi nu står inför, det jag här kallat det ”holistiska paradigmet”, inte är Utvecklings Ende. Han menar, bl.a. med stöd i den danske filosofen och mystikern Martinus, att det holistiska paradigmet fortfarande är ett materialistiskt, d.v.s. i viss mån ett mekanistiskt paradigm, vilket innebär att det vilar på idén det inte finns något medvetande utöver materien, ingen skapare, ingen Gud. Jag har nyligen läst Jan Dalkvists och Joakim Westerlunds (2003) artikel ”Parapsykologin och dess kritiker – ris och ros”, en mycket pedagogisk översikt över den parapsykologiska forskningen. De skriver

”Parapsykologer brukar ofta hävda att existensen av parapsykologiska fenomen skulle tala emot en materialistisk världsbild och i stället tala för en världsbild där mentala fenomen inte är underordnade materiella skeenden. Frånsett vissa fenomen som ut-ur-kroppenupplevelser, reinkarnation och annat liknande är detta påstående dock felaktigt. Det är – logiskt sett fullt möjligt att telepati, precognition och klärvoajans skulle kunna verka på ett materiellt plan, eventuellt helt utanför medvetandet.” (Dalkvist & Westerlund, 2003, sid. 11).

Det finns inom det holistiska paradigmet ännu inga klart uttalade och formulerade idéer om en skapare, eller ett högre medvetande som skapar. Teorierna om ”dissipativa strukturer” och ”självorganiserande system” som Nobelpristagaren Ilya Prigogine (se Jantsch [30], 1980, och Lagerroth, 1994 [31]) utvecklade, vilar i grunden på en materialistisk grundsyn. De räknar inte med någon skapande Gud. Skapandet klarar sig självt. Om materien kan skapa och forma sig själv, behövs ingen Gud (se Lagerroth, 1986, 1994 och 2003, som gör en mycket pedagogiskt beskrivning och analys av dessa teorier).

Erland Lagerroth refererar till biologerna Maturana och Varela som menar att ”liv är en självskapande och självproducerande process. En levande organism producerar själv de delar som den är gjord av och håller dem i fungerande skick genom ständig förnyelse”.

Lagerroths slutsats är: ”Vad ska man med en Gud till om Universum skapar sig själv?” Danah Zohars (1983) teorier om ”Kvantjaget” är också en naturvetenskaplig materialistisk teori. Paul Davies (1987) för intressanta diskussioner om dessa frågor i boken ”Gud och den nya fysiken”. Har Gud skapat universum eller skapar universum sig självt?

Liknande tankar gäller många av de nya teorier som utvecklats under 1900-talet, även om man inom nyandligheten verkar tolka flera av dessa teorier som andliga.

”Förmågan att förstå och tänka annorlunda
är viktigare än den uppnådda kunskapen.”

David Bohm


Referenser

[22] Davies, Paul (1987) Gud och den nya fysiken, Stockholm: Prisma Davies, Paul (1989) Den kosmiska planen, Stockholm: Pan.
[23] Andersen, Tom (1994) Reflekterande processer – Samtal och samtal om samtalen, Stockholm: Mareld (samma som 1991 med omarbetningar och tillägg)
[24] Tomm, Karl (1989) Systemisk intervjumetodik – En utveckling av det terapeutiska samtalet, Stockholm: Mareld
[25] Bland andra träffade han Werner Heisenberg, Krishnamurti, Gregory Bateson, Stanislav Grof, Ronald Laing, Carl Simonton och E.F. Schumacher.
[26] Barr, Robert & Tagg , John (1995) ”From Teaching to Learning – A New Paradigm in Undergraduate Education”,Change, Nov-Dec, sid. 13-25.
[27] Jerndal, Jens (1997) Vakna Sverige! Framtiden är här – En bok om Sveriges kris och det pågående  paradigmskiftet, Åkersberga: Caduceus.
[28] Rönnbäck, Brit (1999) Hur kan vi ändra vårt perspektiv från undervisning till lärande? Rapport från Ingenjörsvetenskapernas Didaktik vid KTH, 1999:7.
[29] Hellertz, Pia (2004) Färdighetsbaserat lärande enligt Alvernomodellen, Örebro: Veje International AB.
[30] Jantsch, Erich (1980) The Self-Organizing Universe, Oxford.
[31] Lagerroth, Erland (1994) Världen och vetandet sjunger på nytt – från en mekanisk värld till ett kreativt universum, Göteborg: Bokförlaget Korpen.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: