Paradigmskifte – Perspektiv, teorier och modeller – Del 2

0
3428
paradigm humanism

För att förstå, förklara och förutsäga världens fenomen utvecklar vi och använder oss av olika hypoteser, teorier, förklarings- och förståelsemodeller.

Text: Pia Hellertz, fil.dr., socionom

Dessa teorier och modeller fungerar som ett slags ”glasögon” med vilka vi ser mönster, samband och fenomen i verkligheten på olika sätt. Olika teorier hjälper oss att se och förstå samma fenomen på helt olika sätt. Beroende på vilka teorier och modeller vi använder så kommer vårt seende att styras av de begrepp och teorier vi väljer.

Syftet med exempelvis utbildning och forskning är bland annat att söka kunskap om världen och att studera och utveckla teorier och modeller, ”glasögon”, för vårt tänkande och vår beskrivning av det undersökta. Det är viktigt att de studerande får möjlighet att bli medvetna om dessa ”glasögon” för att de ska få de verktyg och arbetsinstrument de behöver för sitt professionella liv. Och det räcker inte med en teori.

Då är risken stor att den studerande blir ”teoriinsjunken” och tror att det är sanningen man fått kunskap om. Men ingen teori är Sanningen. Teorier är enbart arbets- och tankeinstrument, verktyg för vårt tänkande, för våra försök att förstå och förklara. Och… ”teorier är goda tjänare men dåliga herrar” (Guntrip [5]).

Det finns många mycket goda och användbara teorier. Men det finns också urusla teorier. Ett exempel på det senare är teorin om den ”överlägsna ariska rasen”. Det gäller således att hitta kriterier att bedöma och sortera tankeverktyg och teorier med. Personligen tycker jag att det är en av de viktigaste uppgifter vi har som lärare och utbildare – att hjälpa de studerande att utveckla, analysera, kritiskt granska, bedöma och välja dessa kriterier.

Däremot ska vi naturligtvis inte indoktrinera dem i våra sanningar. De studerande måste träna sig i att tänka själva.

paradigm humanism

I pedagogik och socialt arbete [6] kallar vi de olika teorier och förståelsemodeller vi använder oss av för exempelvis psykodynamisk teori, objektrelationsteori, anknytningsteori, behavioristisk eller inlärningsteori, systemteori, kristeori, ekologisk teori, interaktionistisk teori o.s.v.

Dessa olika teorier ligger på olika beskrivningsnivåer. Vissa teorier ligger på mikronivå, d.v.s. på individnivån och beskriver och försöker förstå och förklara intra- [7] och interpsykologiska [8] fenomen och skeenden hos enskilda individer; andra teorier ligger på meso- eller mellannivå, d.v.s. de försöker beskriva och förstå familjer, grupper, gäng, institutioner och organisationer; åter andra ligger på makronivå, d.v.s. de försöker beskriva, förstå och förklara större sammanhang som bostadsområden, kommuner, samhällen och globala företeelser.


[5] Guntrip, Harry (1971) Psycholanalytic theory, therapy and the self.

[6] Min professionella hemvist är det akademiska ämnet socialt arbete. Dessutom har jag skrivit en doktorsavhandling om pedagogik och didaktik, ”Kvinnors kunskapssyn och lärandestrategier – En studie av tjugosju kvinnliga socionomstuderande” (1999, Örebro universitet, Örebro Studies 17). Jag kommer därför i artikeln att i huvudsak ta exempel från dessa discipliner.

[7] Det som sker inom en människa.

[8] Det som sker mellan människor.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.